I fältet Sök! inskrivs ett eller flera sökord. Man kan söka med författarnamn och ord som ingår i en titel. Också nyckelord och ämnesord kan änvändas i söket. Katalogiseraren beskriver innehållet i boken främst med hjälp av dessa. Nyckelord kan vara namn som Lappträsk och Stjernvall, ämnesord är substantiv som t. ex. släktforskning, skolor och adel.
Ämnesorden kommer från vokabulären KOKO, som reglerar deras form och användning.
Fältet Beskrivning är också sökbart och där har sökorden formulerats friare. Även en del av ett sökord räcker, man kan skriva in t. ex. släkt i stället för släktforskning och med sökordet karleby får man boktitlar, som handlar om Karleby, Gamlakarleby eller Nykarleby.
Genom att använda understreck går det att söka en specifik ordföljd så som dragon_anders_hurtig (början på en boktitel) och stjernvall_håkan (författare) eller aurora_karamzin (central person i en bok). Det gör ingen skillnad om man använder små eller stora bokstäver i söket.
Innehåll:
I - om gårdagen som en grop för den som bläddrar i gamla tidningsårgångar s.11
II - om tiden före första världskriget med en administratioin i sönderfall, illegala tidninar och motsättningar på många plan s.37
III - om gubben Unggren övertog Vasabladets tryckeri 1858, hur han arbetade som familjeföretagare i 43 år och om svärsonen Eliel Vest och sonen Fredrik Unggren, som till slut blev huvudredaktör s.89
IV - om Manne Aspelin, historielektor i Vasa, som tog huvudredaktörskapet för Vasabladet som ett tillfälligt extraknäck 1881, redaktör i 25 år och i 14 år förlovad med boktryckarens dotter s.119
V - om entusiasmen för det krigande ryska imperiet, den ökande självkänslan för finskan, Anders Svedberg i Munsala som gav Österbotten dess första svenska folktidning, Ludvig Unggrens skolkamrat Ossian Husberg, som bytte namn till Ossi Ansas s. 147
VI - om censuren som talar om behovet av goda seder, men som utgör ett administrativt godtycke, lanttdagen 1863 och om nya tankesätt s. 187
VII - om den koleriska Roos och den skrivbesatta Laurén, journalistikens parhästar, som inte kunde tåla varandra ... s.195
VIII - om det religiösa och kyrkliga livet; Vasabladet som det religiösa frisinnets organ s.231
IX - om svenskösterbottningen Snellman utan vilken 1800-talet inte kan begripas s.268
X - om hur tsarens befallningshavare trakasserar journalister, om hur 1808-09 års krigshjältar, kriget mellan Ryssland och Turkiet väcker nyhetstörst s.284
XI - om August Levón som byggde upp Vasabladet efter branden 1852 och om bokhållare Joachim Kurtén s.311
XII - om Pehr Lundberg blev landets största boktryckare, hur religiösa strider knäckte hans rörelse och fritänkare tog över och om August Levón efter branden s.325
XIII - om ärkebiskopeen Renvall och Ilmarinen, om Laurén och Rancken s.345
XIV - om boktryckaren Pehr Lundbergs resor, religiösa intresse samt borgåbornas ageranden s.360
XV - om Wolf och Boy. från Björneborg, som tryckte Vasa Tidning s. 380
XVI - om far och son Londicier s.401