I fältet Sök! inskrivs ett eller flera sökord. Man kan söka med författarnamn och ord som ingår i en titel. Också nyckelord och ämnesord kan änvändas i söket. Katalogiseraren beskriver innehållet i boken främst med hjälp av dessa. Nyckelord kan vara namn som Lappträsk och Stjernvall, ämnesord är substantiv som t. ex. släktforskning, skolor och adel.
Ämnesorden kommer från vokabulären KOKO, som reglerar deras form och användning.
Fältet Beskrivning är också sökbart och där har sökorden formulerats friare. Även en del av ett sökord räcker, man kan skriva in t. ex. släkt i stället för släktforskning och med sökordet karleby får man boktitlar, som handlar om Karleby, Gamlakarleby eller Nykarleby.
Genom att använda understreck går det att söka en specifik ordföljd så som dragon_anders_hurtig (början på en boktitel) och stjernvall_håkan (författare) eller aurora_karamzin (central person i en bok). Det gör ingen skillnad om man använder små eller stora bokstäver i söket.
INNEHÅLL:
Innehållsförteckning s. 7
1. FÖRORD - Varför Sverigefinnarnas historia s. 9
2. INLEDNING
Befolkningsströmmarna mellan Sverige och Finland som historiskt fenomen s. 13
3. VÄSTFINNARNA I SVERIGE UNDER MEDELTIDEN OCH 1500-TALET
Det medeltida Stockholm, finnarnas huvud stad s. 21
Michel Raukas finska piga s. 30
Mälardalens finska bosättningar under senmedeltiden s. 32
Lalli i Härkeberga kyrka s. 37
Finskt i Vasatidens Stockholm s. 39
Herr Mårten, finske lagöversättaren s. 48
Arbetsvandringar över Bottniska viken till svensk landsbygd s. 52
Finska Fru Anna till Åkerö s. 58
Gruvornas finnfolk s. 61
4. STORMAKTSTIDENS FINSKA FOLKELEMENT I MODERLANDET
Finska kyrkan och de territoriella Stockholmsförsamlingarna s. 69
Henrik Finne, en urgammal invandrare s. 80
Svenska flottans finska besättningar s. 82
Arbetsfolket på Södermalm s. 87
Kolingens anfader s. 106
Kansliets finska referendarier — finnarnas »klagomur» i Stockholm s. 109
Båts- och timmermännen i Blekinge efter 1680 s. 112
»Gubben Rosenbom» — en omstridd österbottning s. 117
Finlands höga visa — framförd i Uppsala 1678 s. 120
Elias Brenner, miniatyrmålaren s. 124
Sven Leijonmarck och »Alla fyra ständernas i Finland tal» s. 126
Äldre finska lånord i svenskan s. 129
5. SVEDJEFINNARNAS BOSÄTTNINGSPERIOD I MELLANSVENSKA SKOGAR
Svedjefinnen — en odlingsspecialist s. 133
Hertig Karl och savolaxarna s. 142
Finnarna i södra Norrland — en avbruten kolonisationsrörelse s. 155
Andreas Georgii Hazelius, en skogsfinneättling på prästbanan s. 174
Orsafinnarnas anfäder s. 177
Dalarnas och Västmanlands finnbebyggelse s. 184
Finnskogen i Värmland tar form s. 191
De finska häxorna s. 201
Svedjefinnarnas avfärd till Delaware s. 208
Prosten Schaefer och skogsfinnarna i Gävleborgs län s. 215
Den skogsfinska kulturen efter bosättningsepoken s. 222
Finska ortnamn i Mellansverige s. 233
Skogsfinnarnas första skildrare från Hülphers till Rühs s. 235
6. DEN »FINSKA NATIONEN» I SVERIGE UNDER 1700-TALET
Flyktingarna under det stora nordiska kriget s. 247
Daniel Juslenius, fennofilen i landsflykt s. 257
Jacob Frese, vemodets och hemländans poet s. 262
Tillkomsten av en »nationell» finsk kyrka i Stockholm s. 265
Stockholms finska tiggarkår 1736 s. 274
Lilla ofredens flyktingar s. 277
Kanslikollegiets translatorer i finska språket 1735–1809 s. 280
Studenterna i Uppsala s. 286
7. FINNARNA I MODERLANDET UNDER SLUTET AV DEN SVENSKA TIDEN
Huvudstadsfinnarna i vallförteckningar och kommunionlängder s. 293
Finlandsfödda tjänstemän vid ämbetsverk s. 299
Den vandrande gesällen s. 304
En sjöfarande nation s. 306
Tjänstepigans levnadslopp i Stockholm s. 312
Kungens beväpnade väktare s. 317
Far och son Mennander — ärkebiskopen och överintendenten s. 321
Pehr Juslen, tjänsteman och journalist s. 325
Petter Sutthoffs handelsbod, varuhuset för alla finnar s. 329
Matthias Calonius, juristen s. 330
»Skräddaren, som träcklade ihop Finland och Sverige» s. 333
8. AVSLUTNING
Storskiftet mellan svenskt och finskt 1809 s. 337
De Finlandsfödda i Sverige under äldre tider — anpassning, grupptillhörighet, arbetsinsatser och anseende s. 344
.
Källhänvisningarna s. 353
Käll- och litteraturförteckning s. 370
Personregister s. 379
Ortsregister s. 391