I fältet Sök! inskrivs ett eller flera sökord. Man kan söka med författarnamn och ord som ingår i en titel. Också nyckelord och ämnesord kan änvändas i söket. Katalogiseraren beskriver innehållet i boken främst med hjälp av dessa. Nyckelord kan vara namn som Lappträsk och Stjernvall, ämnesord är substantiv som t. ex. släktforskning, skolor och adel.
Ämnesorden kommer från vokabulären KOKO, som reglerar deras form och användning.
Fältet Beskrivning är också sökbart och där har sökorden formulerats friare. Även en del av ett sökord räcker, man kan skriva in t. ex. släkt i stället för släktforskning och med sökordet karleby får man boktitlar, som handlar om Karleby, Gamlakarleby eller Nykarleby.
Genom att använda understreck går det att söka en specifik ordföljd så som dragon_anders_hurtig (början på en boktitel) och stjernvall_håkan (författare) eller aurora_karamzin (central person i en bok). Det gör ingen skillnad om man använder små eller stora bokstäver i söket.
Innehåll:
Förord s. 3
Innehållsförteckning s.5
Otryckta källor s. 8
Citerat tryck s. 13
Använda förkortningar s. 16
---
Kap. I. Den allmänna bakgrunden s. 18
1. Olika slag av folkbokföring i Sverige s. 18
2. Kvarntullen och kvarntullsmantalslängdernas uppkomst s. 21
3. Mantalskommissarieinstruktionen 1673 s. 25
4. Mantalskommissarieinstruktionen 1693 s. 27
5. Mantalsskrivningsväsendets utveckling under 1700- och början av 1800-talet. Lagmans- och häradshövdingeräntan. Bevillningen s. 30
6. Mantalsskrivningsförordningen 1812 och dess följdförfattningar. Mantalsskrivning och hemortsrätt. Mantalsskrivning och militär folkbokföring s. 35
7. Mantalsskrivningsförordningen 1861 och förordningen om mantalspenningarnas utgörande 1863 s. 40
---
Kap. II. Befrielserna s. 43
1. Ålder s. 43
2. Fattiga och sjuka s. 47
3. Adel, präster, lärare s. 48
4. Krigsfolk s. 54
5. Kronans anställda s. 59
6. Ägare till och anställda vid manufakturer och fabriker s. 62
7. Sjömän s. 64
8. Ägare av stenhusbyggnader s. 65
9. Nybyggare s. 67
10. Barnrika s. 69
11. Barnhusbarn och liknande s. 71
---
Kap. III. Mantalspenningarnas storlek s. 73
---
Kap. IV. Skrivningsförrättningarna s. 77
1. Skrivningsområden, tid för mantalsskrivningarna s. 77
2. Mantalsskrivningsort s. 80
3. Uppgiftslämnare s. 83
4. Uppgiftslämnande och mantalsuppgifter s. 87
5. Andra uppgifter än rena mantalsuppgifter s. 89
6. Straff för oriktiga uppgifter s. 94
---
Kap. V. Ledningen av mantalsskrivningarna s. 97
1. Före 1652 s. 97
2. Mantalskommissarierna s. 116
3. Efter mantalskommissarierna s. 116
---
Kap. VI. Bisittare och kontroll vid mantalsskrivningarna s. 119
1. Landshövding, kronofogde, länsman, magistrat, landsfiskal s. 119
2. Kommunala förtroendemän s. 122
3. Prästerskapet s. 126
4. Kyrkobokföring s. 128
5. Länstyrelse och centrala myndigheter s. 142
---
Kap. VII. Mantalslängderna och därpå grundade förteckningar s. 144
1. Mantalsskrivningsprotokoll s. 144
2. Föreskrifter om mantalslängdernas uppställning s. 145
3. Platsangivelser s. 147
4. Personredovisning: fullständighet s. 149
5. Personredovisning: yrkesbetämningar o.dyl. s. 150
6. Kolumnsystem: mantalspenningar s. 152
7. Kolumnsystem: andra skatter s. 153
8. Anmärkningar mot kol. »Inhyses» s. 157
9. Kolumnsystem: konsumtionsavgifter s. 159
10. Redovisning av mantalsbefrielse s. 165
11. Avkortningslängder s. 168
12. Antal exemplar av mantalslängden s. 173
13. På mantalslängderna grundade längder s. 178
14. Uppbördsböcker s. 182
---
Kap. VIII. Sekundär användning av mantalsskrivningen s. 185
1. Laga försvar s. 185
2. Kontroll av efterlevnaden av föreskrifter om laga försvar s. 189
3. Föreskrifter om hemortsrätt t.o.m. 1788 s. 195
4. Utformningen av föreskrifter om hemortsrätt efter 1788 s. 200
5. Tillämpning av föreskrifter om hemortsrätt efter 1788 s. 203
6. Hemortsrätt enligt fattigvårdsförordningarna 1847 och 1853 s. 214
---
Kap. IX. Mantalsskrivningens effektivitetsproblem s. 221
1. Problemet mantalslängdernas fullständighet s. 221
2. Undersleven i Göteborgs och Bohus län i slutet av 1740-talet s. 221
3. Jämförelse mellan mantalslängderna och skattelängderna till begravnings- och kröningshjälpen s. 233
4. Undersleven i Jönköpings län 1808–1809 s. 236
5. Jämförelse mellan folkmängd enligt mantalslängderna och enligt befolkningsstatistiken s. 241
6. Orsaker till mantalsunderslev s. 246
7. Faktorer som bestämma mantalskurvans förlopp s. 249
---
Förteckning på tabeller
Tab. 1. Mantalskommissarieprovision i Skaraborgs län s. 107
Tab. 2. Mantalsunderslev i Bohuslän 1749 s. 224
Tab. 3. Mantalspenningar i Göteborgs och Bohus län 1747–1753 s. 231
Tab. 4. Kyrkobokförd/mantalsskriven folkmängd i Visby stift/Gotlands län 1766–1800 s. 243
Tab. 5. Kyrkobokförd/mantalsskriven folkmängd i Visby stift/Gotlands län 1856–1860 s. 244
---
Exempel på uppställning av mantalslängder i Skaraborgs län s. 252
---
Bilagor s. 257
Förordningen om mantalsskrivning 1635 (cit. MI 1635) s. 257
Mantalskommissarieinstruktionen 1673 (cit. MI 1673) s. 261
Mantalskommissarieinstruktionen 1693 (cit. MI 1693) s. 264
---
Register s. 279
Person- och ortregister s. 279
Sakregister s. 285