Handbok i släkt- och personforskning. Del I Metodlära, medeltidsförhållanden, historiografi och bibliografi

Innehållsförteckning till Del I
---
Kap. I. SLÄKT- OCH PERSONFORSKNINGENS ALLMÄNNA KARAKTÄR s. 7—16
- Släktkunskapens betydelse, s. 7–11 (till s. 8 se Tillägg och rättelser s. 335). Termerna genealogi, biografi, personhistoria, s. 10.
- Biografiens betydelse, s. 11 f. Genealogi och genetik, s. 12 f. (om medicinsk genetik se s. 335).
- Personhistoria och juridik, s. 14. Personhistoriens vetenskapliga metod, s. 14 ff.
---
Kap. II. DEN HISTORISKA METODEN s. 17—87
1. HISTORISKA FELKÄLLOR s. 17—21
- Förfalskning, s. 18. - Förvanskning, s. 18 f. (T till s. 19: s. 335). - Förväxling, s. 19 f. - Felbedömning, s. 20 f.
- Felöversättning, s. 21. - Missförstånd, s. 21.
- Feltolkning, s. 21. - Felskrivning, s. 21.
- Felläsning, s. 21 (T s. 336)).
2. DEN HISTORISKA METODENS FRAMVÄXT s. 22—24
- Källkritikens uppkomst, s. 22 f.
- Källkritikens innebörd, s. 23 f.
3. ALLMÄN KÄLLGRUPERING. FRAMDRAGANDE AV KÄLLOR s. 24—29
- Källgruppering, s. 24 ff. (T s. 336 f.).
- Primärkällor och sekundärkällor, s. 26 ff.
- Muntliga källor, s. 28. Skrift- och sakkällor, s. 28 f.
4. KÄLLKRITIKEN s. 29—87
4A. Allmänt s. 29—32
- Källkritikens art och metod, s. 30 ff.
4B. Yttre källkritik s. 32—49
4Ba. Äkthetsprövning s. 32—41
1. Traditionskällor, s. 32
2. Sakkällor, s. 32—34
(Modern runristning, s. 32. Runamoinskriften, s. 33.
Lösa föremål, hel- eller delförfalskning, s. 33.
Reliker, s. 33 (T om Birgitta-reliker s. 336).
Inskrift, s. 33 f. Vapen, s. 34. Mynt, s. 34. Huvudbanér, s. 34)
3. Skriftkällor s. 34—41
(Urkundsläran, s. 35 & T s. 337,
Material (pergament eller papper), s. 35 f.
Vattenmärken, s. 36 f. & T s. 336, facsimileupplagor ibid., diplomatariets texter, s. 337 f.
Paleografi, s. 36 f.
Urkundsförfalskare, s. 37–41 (T s. 338).
Hamburg–Bremen-urkunder, s. 38. & T om Hammersta-affären s. 398.
Palne Eriksson Rosenstråle, s. 38 (T s. 338).
Nils Rabenius, s. 38 f. (T s. 338).
Adolf Ludvig Stierneld, s. 39 f. (T s. 338). Autografförfalskningar, s. 40.
Carl Gustaf Mauritz Samuelson, s. 40 (T s. 339).
Jacob Ichsell (Ixel)-affären, s. 40 f.
Helga De la Brache-historien, s. 41.
Grönvolds-svindeln, s. 41.
Tichborne-processen, s. 41.)
4Bb. Källans text och språk** s. 41—47
(Textkritik, s. 41 ff. Interpolation, s. 42.
Bismarcks Emstelegram, s. 42.
Avskrivningsfel, s. 42.
Skilda handskriftstyper, s. 42 f.
Axel Gyllenkroks berättelse, s. 42 f. & T s. 339. Handskriftsgenealogi, s. 43.
Textförbättring (konjektur), s. 43 f.
Läsövningar, s. 44.
Språkgranskning, s. 44 f.
Ordböcker: svenska, s. 45 f., latin, s. 46 f. & T s. 339,
danska, norska, finska samt högtyska och plattyska under medeltiden, s. 47.)
4Bc. Källans tillkomsttid och författare s. 47—49
(Antedatering, s. 47 f.
Januariaktstycken, s. 4,8 jfr T s. 339,
Odaterade handlingar, s. 48 f.
Anonym författare, s. 49)
4C. Inre källkritik s. 49—84
4Ca. Allmänt s. 49—54
(Källans sanningsvärde, s. 49 f.
Exakta fakta, durabla fakta, s. 51.
Komplicerade fakta, s. 51 f.
Populärframställning, s. 52.
Historisk bevisning, s. 53 f.)
4Cb. Specialanalys s. 54—84
4Cb1. Vittnesbevisningens allmänna karaktär s. 54—58
(Tillförlitlighet, s. 55. Samtidighet, s. 55 f.
Iakttagelseförmåga o. iakttagelsemöjlighet, s. 56. Expertvittnen, s. 56.
Vittnespsykologien, s. 56 f. & T s. 339,
Enmansvittnesmål, s. 57.
Ömsesidighetskontroll, s. 57.
Harmonisering, s. 57.
Experimentell prövning, s. 57 f.
Primär- och sekundärkällors vittnesbörd (jämförelse), s. 58.)
4Cb2. Muntlig tradition s. 58—61
(Tradition, fakta, litteraturlån, s. 60 & T s. 339 f.
Gathenhielm-sarkofagerna, s. 60 (T s. 340). Vandringshistorier, s. 61.)
4Cb3. Sakkällor s. 61—62
(Epitafier, begravningsvapen, s. 61.
Gravstensuppgifter, s. 62 (T s. 340).
Klockinskrifter, s. 62.)
4Cb4. Skriftkällor s. 62—84
4Cb4a Officiella källor** s. 62—68
(Riksregistratur, rådsprotokoll, koncept, s. 63 f.
Räkenskaper, s. 64.
Meritlistor, s. 65 (T om tryckta rullor, s. 340). Källkontrovers, källanalys, s. 65 f.
Privaträttsliga urkunder, s. 67 f.)
4Cb4b Privata källor** s. 68—84
4Cb4b(1). Brev s. 68—72
(Sanningsvärde, s. 69 f.
Life and Letters, s. 70.
Bevarande av enskilda arkiv, s. 71 f. (T s. 341).
Brevens historiska betydelse, s. 71.
Christinas brev, s. 72.
Johan Ekeblads brev, s. 72 (T s. 341).)
4Cb4b(2) Dagböcker s. 73—74
(Dagboks- och almanacksanteckningar, s. 73 f. Familjeanteckningar i biblar, s. 73.
Hedvig Elisabeth Charlottas 'dagbok', s. 74.
Minnesalbum, s. 74.)
4Cb4b(3) Räkenskaper (privata och officiella) s. 74—75
(Reseräkningar, s. 75.
Ekonomisk historia, s. 75.)
4Cb4b(4) Självbiografi och memoarer s. 75—81
(Autobiografi, s. 75.
Agneta Horn, s. 75 (T s. 341).
Memoarer, s. 75 ff.
Memoarkritik, s. 76 ff. (T s. 341).
Partiskhet och minnesfel, s. 76 ff.
Memoarkontroll, s. 79.
Direkt anföring och samtalsreferat, s. 79 ff.)
4Cb4b(5) Relationer (privata och officiella) s. 81
4Cb4b(6) Radio, film, television, tidningspress, intervjuer s. 81—84
(Radio, film, television, s. 81 f.
Tidningspressen, s. 82 f.
Tidningsmonografier, s. 83 f. (T s. 341 f.).
Lagerheimska registret, s. 84.
Intervjuer, s. 84.)
4D. Historieskrivning s. 84—87
- Historisk realkritik, s. 85 f.
- Argumentum e silentio, s. 87.
- Historieskrivning, s. 87.
---
Kap. III. SLÄKTFORSKNINGENS ALLMÄNNA HISTORIA, DESS NUVARANDE STÄLLNING I DANMARK, NORGE OCH FINLAND SAMT DEN SVENSKA GENEALOGIENS UTVECKLING INTILL 1800-TALETS MITT s. 88—111
(Antikens genealogi, s. 88 f. Indien och Kina, s. 89. Medeltidens och renässansens genealogi, s. 89 f. (T om Gregorius av Tours, s. 342).
Tyskland och Frankrike på 1500-talet och 1600-talet, s. 90. Tyskland från 1700-talet, s. 90 f. Gotha-serierna, s. 91. England från 1800-talet, s. 91, Frankrike, s. 92,
Tyskland s. 92 f. Ottokar Lorenz, s. 92. A. Hofmeister, s. 93. Otto Forst de Battaglia, s. 93. E. Heydenreich, s. 94.
S. Kekule von Stradonitz, s. 94. E. Wentscher, s. 94,
v. Klocke, v. Brandt T s. 342. Tyska arkiv, s. 94 (T s. 342). Österrikiska arkiv, s. 94. W. K. von Isenburg, s. 94. Nederländerna, s. 95. U.S.A., s. 95 (T s. 342).
Danmark, s. 95 ff. Island, s. 97 (T s. 342).
Norge, s. 97 f., Finland, s. 98 ff. (T s. 343 f.).
Sverige vid medeltidens slut, s. 100.
1500-talets svenska släktforskning, s. 101 ff. Olaus Petri, s. 102.
Hans Brask, s. 102 (T s. 344 f.).
Anna Pedersdotter (Bielke), s. 102.
Rasmus Ludvigsson, s. 102 f. (T s. 345).
Domböcker, s. 103 (T s. 370),
Per Månsson Utter, s. 103 f. (T s. 345),
Lars Siggesson Sparre, Margareta Grip, s. 104 (T s. 346).
Jonas Bure, s. 104. Johannes Messenius, s. 104 f.
Ofrälse släktkretsen kring Andreas och Benedictus Olai, s. 105 (T s. 346).
Släkterna Oxenstierna och Vasa, s. 105 (T s. 346).
Erik Jöransson Tegel, s. 105 f. Riddarhuset, s. 106—111.
Johan Peringskiöld d. ä., s. 106 f. C. L. von Schantz, s. 107 f. Sven Lagerbring, s. 107 f. A. A. von Stiernman, s. 108 f.
Daniel Tilas, s. 109 f.
J. A. Rehbinder, C. F. Rothlieb o. C. G. Kröningsvärd, s. 109.
A. J. von Höpken och C. J. Cronstedt, s. 110.
J. O. Åkerstein, s. 110. Elias Palmskiöld, s. 110.
N. W. Marks von Würtenberg, s. 110 f.
Borgerlig genealogi, s. 111.
F. Fryxell, A. A:son Hülphers och E. Fernow, s. 111.)
---
Kap. IV. LEVNADSTECKNINGENS ALLMÄNNA HISTORIA OCH SVENSKA BIOGRAFIENS UTVECKLING TILL 1800-TALETS MITT s. 112—154
IV1. Den allmänna utvecklingen** s. 112—120
(Plutarchos och Suetonius, s. 113. Helgonlegenden, s. 113 f. Medeltidens biografi, s. 114 (T om antiken och medeltiden, s. 346).
Renässansen, s. 115. Frankrike på 1600-talet, s. 115 f.
1700-talet, Voltaire, Boswell, s. 116.
Moréri, Jöcher, Zedler, s. 116 f. (T s. 347).
1700-talets psykologi, s. 117.
Rousseau, E. T. A. Hoffman, s. 117 f.
Romantiken, historisk relativitet, s. 118 f.
Dostojevskij, s. 118 (T s. 347 f.).
Introspektion, Kierkegaard, Amiel, s. 119.
Historisk metodik, s. 119.
Källpublikationer, arkiv, tidskrifter, s. 119 f.
Utländska biografiska lexika, s. 120 ff. (T s. 347).)
IV.2. Utvecklingen i Sverige** s. 120—154
(Runstenar, medeltidsbiografi, s. 122 f.
Porträtt, s. 123.
Äldre Vasatiden, s. 124 (T om Henrik Fleming, s. 348). Likpredikningar, s. 125.
Orationes funebres, akademiska program, s. 126.
1600-talet, s. 126. 1700-talet, s. 126—138.
A. J. von Höpken, s. 127.
Vetenskapsakademiens Åminnelsetal, s. 127 f.
Lovisa Ulrikas Vitterhetsakademi, s. 128 f.
Äreminnen, s. 129. Subjektivismen, s. 129.
Pietism och herrnhutism, s. 129.
C. G. Tessin, s. 130 f.
Familjetryck och familjegrafik, s. 131.
Historisk kritik börjar, s. 131 f. Sven Lagerbring, s. 132 f.
Jacob von Engeström, E. M. Fant, s. 133.
C. C. Gjörwell, s. 133.
H. G. Porthan, s. 133 (T om äldre sv. och finländska biogr. s. 348).
Samlingsverk, s. 133 f.
A. O. Rhyzelius, C. R. Berch, Stiernman, S. Loenbom, S. L. Gahm, s. 133 f.
Georg Gezelius o. C. H. Uggla, s. 134 f.
Gezelius' Försök til et Biographiskt Lexikon, s. 134—138 (se även T s. 348 f.).
C. G. Warmholtz, s. 137 f. Akademiska äreminnen, s. 138 f. Historisk relativitet, s. 139. J. Hallenberg, s. 139 (T s. 349).
J. G. Liljegren och diplomatariet, s. 139.
Romantiken, människoskildringen, s. 140.
Äldre samlingsverk fr. 1800-talet, s. 140.
E. G. Geijer, s. 140 ff. (T s. 349). Atterbom, s. 142 f.
Hans Järta, s. 143. Urkundsverk, sigillverk, privatarkiv, s. 143 f. F. F. Carlson, s. 144. Gamla Biographiskt lexicon, s. 145—154. F. W. Palmblad, P. A. Sondén, s. 145 f. Kvinnobiografi, s. 146 f. Peter Wieselgren, s. 145—154.
A. T. Låstbom, J. G. Wahlström, s. 147.
A. Cronholm, s. 148.
Gamla lexikonets biblioteks och arkivorientering, s. 150 f., dess äldre stoff, s. 151 f.
Wieselgrens slutomdöme, s. 153 f.)
---
Kap. V. SVERIGES ÄLDSTA PERSONHISTORIA, FOLKVANDRINGS- OCH VIKINGATIDEN, ÖVERGÅNGEN TILL MEDELTIDEN s. 155—169
1. Folkvandringstiden och det äldre runmaterialet s. 155—156
2. Vikingatiden och det yngre runmaterialet s. 156—159
- Runstensgenealogier, s. 156 ff. (T s. 350).
3. Övergången från vikingatid till medeltid s. 159—160
3a. Genealogien och rätten i runmaterialet s. 159—169
(om Hillersjöinskriften även T s. 350).
3b. Ättebacke och kyrkogård. Luckan mellan forntid och medeltid s. 160—161
3c. Det äldsta skriftmaterialet s. 161–162
3d. Det äldsta personbeståndet och litteraturen därom sS. 162–166
(Äldsta konungarna, s. 162. Kyrkans män, s. 163 (T s. 350). Äldsta ämbetsmän, s. 164. Personnamn, s. 164.
Jarlabanke, s. 164. Ingvar, s. 165.
Utlandsfärderna, s. 165 (T s. 350 f.). Runristare, s. 165. Sveriges runinskrifter, s. 165 f. Myntmästare, s. 166.)
3e. De äldsta namnskicksformerna 166–169
(Namngivningsprinciper, s. 167 ff.
Uppkallelse, s. 168 f. (T s. 351). Jfr s. 202–220.)
---
Kap. VI. MEDELTIDSGENEALOGI OCH MEDELTIDSBIOGRAFI 170–273
VI.A. Förberedande anmärkningar om det medeltida källmaterialets art 171–172
VI.B. Medeltidsgenealogiens allmänna metod 172–174
(Identifikation, tidsangivelser för vigsel, längder över döda, s. 173. Släktskap och jordinnehav, s. 174 f.)
VI.C. Urkundsmaterialets omfång. Det genealogiska stoffets fördelning efter perioder 175–178
(Äldsta stormannsläkterna, s. 175 ff. Folkungarna, s. 176 f. (Alsnö stadga, frälset, T s. 352), jfr s. 180 f. Diplomatariematerialets omfång och genealogiens beroende därav, s. 178.)
VI.D. Det genealogiska stoffets fördelning efter stånd 179–189
VI.D.1. Dynastisläkterna och dem närstående ätter 179–181
(Äldre källor, s. 179 f. Folkungaätten, s. 180 f. Elofssönernas ätt, s. 181.)
VI.D.2. *Allmogegenealogi* 181–185
(Bondesläkten Puke, s. 182. Domboks- och annat källstoff, s. 182 f. Jämtland, s. 183. Östergötland: Hillebrandnamnet, s. 184 f. Släktsammanhang bönder–präster–lågfrälse, s. 185. Visingsö, s. 185.)
VI.D.3. *Medeltida prästsläkter, klosterfolk* 185–186
(Prästsläkter, s. 185 (jfr T s. 352). Om klosterfolk se s. 255–259.)
VI.D.4. *Borgerlig medeltidsgenealogi* 186–189
(Svenskar o. tyskar, s. 186 ff. Stockholm, s. 186–189 (om Hansalitt. även T s. 352). Lödöse, s. 187. Åbo, s. 187. Stockholmssläkter under Sturetiden, s. 188. Peter Finvidsson Ålänning, s. 188 f. Jfr s. 259.)
VI.E. Frälsegenealogi 189–201
VI.E.1. Principiella synpunkter på medeltidsfrälsets genealogi 189–192
(Högfrälset med riddar- och riksrådssläkter, s. 190 f. Tyska släkter, s. 191. Småland och Jämtland, s. 191. Danska och norska ätter, s. 191 f. (Skånesläkter T s. 354 f.). Lågfrälsesläkter, s. 192 (och T s. 353).)
VI.E.2. Rättsbestämmelserna och genealogien 192–201
VI.E.2.a. Landskapslagarnas fordringar på genealogiska kunskaper 192–194
- Ättebot, s. 194 (T s. 354).
VI.E.2.b. Landskapslagarnas arvsrättsbestämmelser 194–198
(Å. Holmbäck, E. Wessén, s. 193 ff. A. F. Liljeholm, s. 195 ff. (o. T s. 354 f.) Släktskapstermer, s. 195 f. (T s. 355). Istadarätt, s. 196 (jfr s. 198 f.). J. Gallén, s. 197 f. E. Hjärnes studier i 1200-talets personhistoria se T s. 355.)
VI.E.2.c. Kvinnans arvsrätt enligt landskapslagarna, landslagen och senare 198–199
(Hatt o. huva, Land o. lag (G. Hafström), s. 198 ff. Stadslagen, s. 198 f. Landslagarna, Mellersta lagens istadarätt (J. E. Alm-quist), s. 198 f. (T s. 356). Prästdöttrar, s. 199 (T s. 355). Värendsrätten, s. 199. P. Abrahamssons landslagsedit. 1726, s. 199. Kvinnans arvsrätt 1734–1845, s. 199.)
VI.E.2.d. Den genealogiska tillämpningen av landslagens arvsbestämmelser 200–201
(K. H. Karlsson, s. 200 f. (jfr s. 356). Moderna utredningar, s. 201. Sten Carlssons kritik av Härenstam, s. 201.)
VI.E.2.e. Bördemans lösningsrätt till arvejord 201
- J. C. Almquist, s. 201.
VI.F. Medeltidsgenealogiens specialmetoder 202–264
VI.F.I. Medeltidsnamn 202–220
VI.F.I.1. Dopnamn 202–209
(Kristna förnamn, s. 202–205. Svenska personnamnsarkivet och Anthroponymica suecana, se T s. 356–357. I fornsvenskan inlånade personnamn, s. 203 ff. Gammal- och nytestamentliga namn, s. 204 ff. Kvinnonamn, s. 204 f. Fornnordiska kvinnonamn, s. 205. 1600-talets uppkallelsenamn, s. 205 f. Uppkallelse hos borgare, bönder och frälse, s. 205–209 (även T s. 357 f.). Namnet Filip se T s. 357. Uppkallelse efter levande, s. 207 f. (jfr T s. 357 f.).)
VI.F.I.2. Efternamn utan släktnamnskaraktär 209–214
2a. Matronymika (modersnamn), s. 209 f. (T s. 358 f.).
2b. Patronymika (fadersnamn) 210–213
För män, s. 210–213. För kvinnor, s. 211 f. Namnkombinationer av dopnamn, fadersnamn o. släktnamn, s. 212 f.
2c. Yrkesnamn 213
2d. Hemortsnamn 213–214
VI.F.I.3. Släktnamn 214–220
(Kvinnas släktnamn, s. 215 f. (T om medeltid och 1500-tal, s. 359 f., även senare s. 361 f.). Medeltida mäns släktnamn, s. 216, senare s. 217 f. (även T s. 361 ff.),.220. Konventionellt bildade släktnamn för medeltidssläkter, s. 218 f. (T s. 362). Släktnamn i nyare tid se T s. 362 f.)
VI.F.II. Övriga specialfrågor 220–264
VI.F.II.1. Sigill och vapen 220–242
1a. Allmän översikt 220–234
1) Sigill 220–221
2) Sigillbibliografi 221–222
- Nyare bibliografi för sigillografi o. heraldik, se T s. 363.
3) Sigillets ålder i Norden 222
4) Vapen (sköldemärken) 222–224
- Vapenkonst, s. 224. Blasonering, s. 224, 226 f.
5) De heraldiska reglerna och terminologien 224–229
- Medeltidsvapnen, s. 225 f.
- 1500-talsvapnens tinkturer T s. 363 f.
- Heraldiska huvudregler, s. 226–229.
- Staten och heraldiken, s. 229.
6) Heraldisk bibliografi 229–234
- Sverige, s. 229–232.
- Utlandet, s. 232–234. Danmark, s. 233 f. o. T s. 365, Norge s. 234, Finland s. 234 o. T s. 364. Nyare bibliogr. se T s. 363 ff., vapenböcker, s. 230, 364.
VI.F.II.1.b. Den svenska medeltidens sigill och vapen 234–242
b1) Större svenska sigillverk 234–237
- B. E. Hildebrand, s. 235, H. Fleetwood, s. 235 f.
- Sigillkonservatorer, s. 235 o. T s. 365.
b2) Sigillen och namnen 237–238
- Sigillomskrift (legend), s. 237 o. T s. 365.
- Besegling, s. 237.
- Förebilder o. sigillgravörer, s. 238. Riksklämman, s. 238.
b3) Sigillstampar s. 238
b4) Bergshammars vapenbok s. 239
b5) Heraldiken och medeltidsgenealogien s.239–240
- Om avgjutningar av sigill se även T s. 365.
b6) Släktvapen som anvapen s. 240
b7) Begravningsvapen s. 240
b8) Gravstenar (forts. på s. 392)
b9) Borgerliga sigill s. 240–241
b10) Originalsigillen och medeltidsgenealogien s.241–242
VI.F.II.2. Tjänster och yrken, bördsbegrepp, rangordning, titlar och epitet s.242–264
2a. Arv av tjänster. Riksrådsätterna s. 242–243
2b. Medeltida bördsbegrepp s. 243
2c. Lagmans- och häradshövdingetjänsternas ärftlighet s.244–245
- Om lagmanssläkter även T s. 355.
2d. Arv av borgerliga och prästerliga tjänster s. 245
2e. Medeltida rangordning s. 245
2f. Riddar- och herr-titlarna s. 245–247
2g. Förnämligare tjänster och litteraturen därom s. 247
2g1) Riksrådslängd (1200-talet–1632) s. 247–252
Allmän rådslängd t. 1789, s. 247. Frihetstiden, s. 248.
2g1a. Tiden före 1448 s.248–249
2g1b. Perioden 1448–1520 s.249–251
Rådets världsliga medlemmar, s. 249 f. (jfr T s. 366). - Prelaterna i rådet, s. 250. Termen Rikets råd och män, s. 250 f.
2g1c–f. Perioderna 1520–1523, 1523–1560, 1561–1592 och 1592–maj 1597 s. 251
2g1g. Perioden 1597–1611 s.251–252
2g1h. Perioden 1611–1632 s. 252
2g2) Riksämbetena s. 252–253
2g3) Riddarlängd 253–254
- Riddarslagsförteckning 1270-talet–1400, s. 253.
- Frälsebrevsförteckning 1378–1561, s. 253.
- Sköldebrev, s. 254.
- Riddarlängd för 1400-talet, s. 254.
2g4) Frälsemän utan riddartitel. Epitet 254–255
- Termerna välboren, välbördig, friboren, a vapen, av vapen, väpnare, sven, knape, beskeden, beskedlig, skälig man s. 254 f. - Frälsemannabegreppets variation på 1500-talet se T s. 366.
2g5) Lagmän, häradshövdingar 255
- I Sverige o. Finland, s. 255 (om Sverige även T s. 366, om Finland även T s. 366).
- Om lagläsare och advokater T s. 366 f.
2g6) Biskopar, andra präster och klosterfolk s. 255–259
- Biskopar, s. 255 f.
- Ärkebiskopar av Lund o. Uppsala, s. 256 (o. T s. 366).
- Allmän svensk kyrkohistoria, s. 256 f. Klosterfolk, s. 257 f. (och T s. 367).
- Birgittinerorden och klosterfolket i Vadstena, s. 257 (och T s. 367),
- Vadstenadiariet, s. 257 och T s. 366 f.
- Cistercienser, s. 257 f.
- Dominikaner, s. 258. - Johanniter, s. 258 (o. T s. 367).
- Kartusianer, s. 258. - Skokloster, T s. 367,
- Julita, s. 258, - Riseberga, s. 258.
- Medeltidens slutskede, Hemming Gadh, s. 258 (o. T s. 367),
- Peder Jakobsson Sunnanväder, s. 258,
- Jakob Ulfsson, s. 258 f., Gustaf Trolle, s. 259,
- Arvid Siggesson, s. 259.
2g7) Borgmästare och rådmän 259
- Om Stockholm, s. 259 (jfr s. 187 f.), om stadsböcker där och eljest jfr s. 269 f.
VI.E.II.3. Fast egendom 259–264
3a. Släktjordens arvgång 259–260
3b. Besittningsrättens växling 260–261
- Om besittningsrätten och äldre medeltidsgenealogi, s. 260 f.
3c. Förläningsjord, avlingejord och arvejord 261–262
- Kronoavsöndringar under äldre medeltid, s. 261.
- Arvegods i olika provinser, s. 262. Avlingejord, s. 261.
3d. Morgongåvejord 262
3e. Arvejord i sidoarv eller bakarv s. 262–263
3f. Jord, ärvd genom kvinnor s. 263–264
- Arv genom kvinnor (jfr s. 200), s. 263 f.
- Ätten Ribbings genealogi och arvet till riddaren Broder Svensson, s. 263 f.
VI.G. Medeltidsgenealogiens och medeltidsbiografiens källor, källpublikationer och litteratur s. 264–273
- Allmänna bibliografier (Bring o. Ågren), s. 264.
G.1. Pergaments- och pappersbreven. Diplomatariet och andra urkundspublikationer. Kronologi s. 265–267
- Diplomatariekommitténs samlingar, s. 265.
- Diplomatarium Sueacanum, s. 265.
- Acta pontificum Svecica, s. 265.
- Svenska riksarchivets pergamentsbref, s. 265.
- Svenskt diplomatarium fr. o. m. 1401, s. 265 f.
- Svenska medeltidsregester, s. 266.
- Styffes Bidrag, s. 266.
- Svartboken o. Finlands medeltidsurkunder, s. 266.
- Diplomatarium Norvegicum, s. 266.
- Danska repertoriet, diplomatariet (jfr T s. 367 f.), bullariet och Acta pontificum Danica, Lunds ärkestifts urkundsbok, s. 266.
- Utländskt material i Brings Bibliografisk handbok, s. 266.
- Diplomatik, s. 266 f.
- Viktigare undersökningar, kronologi, helgondagar, modern litteratur, s. 267. Se även T s. 368 (om bl. a. Adolf Schück och Bjarne Beckman).
G2. Lagar, traktater, krönikor, kanonisationsprocesser, helgonlegender s. 267—s. 268
- Eriks- och Sturekrönikorna, s. 268 (T s. 369).
- Kanonisationsprocesserna, s. 268.
- Lundéns översättningar, s. 268.
- Medeltidslitteraturens hist., T s. 368 f. Litt om Erik den helige och Birgitta, s. 368 f.
G3. Kyrkoarkivalier, nekrologier, skatteregister, jordeböcker, domböcker s. 268—s. 269
- Jordeboks- och domboksed itioner, s. 269 (och T s. 370).
G4. Tänkeböcker, gilleshandlingar s. 269—s. 270
- Jfr även T s. 370.
G5. Gravstenslitteraturen s. 270
- Jfr även T s. 371 (Gotland, Malmö).
G6. Föremålsinskrifter s. 270—s. 271
G7. Topografi s. 271
- Herrgårdar, frälsegods, stadshistorier, s. 271.
G8. Bibliografi s. 271
- Geetes o. Collijns arbeten, s. 271.
G9. Äldre och nyare medeltidsgenealogiska samlingar s. 271—s. 273
G9a. Äldre släktböcker s. 271—s. 272
- Släktböckerna, s. 271 f. (jfr T s. 345 f.).
G9b. Moderna samlingar rörande medeltidsgenealogi s. 272—s. 273
- Djurklous, K. H. Karlssons saml., s. 272,
- Annerstedts s. 272 f.,
- G. A. Sparres, C. M. Kjellbergs, Nils Höjers och B. Hildebrands, s. 273.
---
Kap. VII. DEN SVENSKA SLÄKTFORSKNINGENS UTVECKLING FRÅN 1800-TALETS MITT s. 274—s. 334
VII:A. FORSKNINGEN FRAM TILL SEKELSKIFTET 1900. BANBRYTARGENERATIONEN. SVENSKA AUTOGRAFSÄLLSKAPET s. 274—s. 281
A1. *Gabriel Anrep s. 274—s. 277
A2. Victor Örnberg s. 277—s. 278
- Jfr s. 308 f.
A3. B. Schlegel, C. A. Klingspor, C. G. Styffe, Hans Hildebrand, Gabriel Djurklou s. 278—s. 279
A4. K. H. Karlsson, F. U. Wrangel, Holger Rosman, Otto Bergström, Adam Lewenhaupt. Svenska autografsällskapet s. 279—s. 281
- Om Sv. autografsällskapet även s. 282 f.
VII.B. FÖRÄNDRINGARNA VID SEKELSKIFTET OCH NYARE UTVECKLING. PERSONHISTORISKA SAMFUNDET OCH PERSONHISTORISK TIDSKRIFT. ANDRA GENEALOGISKA FÖRENINGAR OCH TIDSKRIFTER — s. 281—s. 300
BI. Personhistoriska samfundet och Personhistorisk tidskrift s. 281—s. 293
B1a. Samfundet, ordförande och sekreterare (tidskriftsredaktörer) s. 281—s. 286
(Ordförandena Carl Carlson Bonde, Emil Hildebrand, Joh. Ax. Almquist, Helge Almquist, Bertil Boëthius, Bengt Hildebrand, s. 283. Sekreterarna o. tidskriftsredaktörerna F. U. Wrangel, Holger Rosman, s. 283 f. Fr. Grönwall, C. M. Stenbock, A. B. Carlsson, Sune Hildebrand, s. 284 f. Ivar Simonsson, Sixten Humble, s. 285, Bengt Hildebrand, Uno Willers, Bertil Broomé, s. 285 f.)
B1b. Personhistorisk tidskrift: innehållsöversikt, och
B1c. Generalregister s. 286—s. 292
(G. Indebetou, s. 288, medeltidsgenealogien, s. 289 f., borgerlig genealogi, s. 290, antavlor, s. 290, principstudier, s. 290 f. Nyare släkthistoriska bidrag, s. 291. Gen.-reg., s. 292.
B1d. Personhistoriska samfundets skrifter — s. 292—s. 293
VII.B.II. Andra genealogiska föreningar och deras publikationer s. 293—s. 300
B.II.1. Skandinaviska släktstudiesamfundet — s. 293
B.II.2. Genealogiska föreningen — s. 293—s. 299
B.II.2a. Föreningen, dess ledning och lokalföreningar s. 293—s. 295
B.II.2b. Genealogiska föreningens samlingar s. 295—s. 296
B.II.2c. Genealogiska föreningens publikationer s. 296—s. 299
1) Släktböcker och skrifter — s. 296
2) Medlemsblad för Genealogiska föreningen — s. 297
3) Släkt och hävd — s. 297—s. 299
- Erik Hellerströms produktion, s. 370 f.
B.II.3. Föreningen för släktforskning. Genealogisk tidskrift s. 299—s. 300
B.II.4. Släkthistorisk tidskrift — s. 300
B.II.5. Släktföreningar — s. 300
VII.C. BIBLIOGRAFIER OCH HANDBÖCKER. GENEALOGISKA SAMLINGSVERK OCH KALENDRAR. SLÄKTMONOGRAFIER. ANNAN SLÄKTHISTORISK LITTERATUR. GENEALOGISKA INSTITUTIONER s. 301—s. 334
C.I. Bibliografier s. 301—s. 305
C.I.1. Joh. Ax. Almquists bibliografi 1905 s. 301
C.I.2. J. Wretmans bibliografi 1924 för tiden 1905—22 s. 301—s. 302
C.I.3. Elgenstiernska förteckningen i Svenska släktkalendern s. 302
C.I.4. Bibliografiska uppgifter i tidskrifternas recensionsavdelningar s. 302—s. 303
C.I.5. Tryckta personregister till V. Örnbergs Svenska ättartal och G. Elgenstiernas ättartavlor — s. 303
C.I.6. Släktförteckningen i Schlegel & Klingspors ättartavlor s. 303
C.I.7. Historiska bibliografier s. 303—s. 304
C.I.8. Ella Heckschers bibliografi s. 304
C.I.9. Genealogiska föreningens släktregister (kortregister) s. 304
C.I.10. Personhistoriska institutets (Sv. biogr. lex.) kortregister s. 304—s. 305
VII.C.II. Handböcker s. 305—s. 308
C.II.1. Allmänt — s. 305—s. 306
C.II.2. Johan Wretmans handböcker — s. 306
C.II.3. Ella Heckschers handböcker — s. 306—s. 307
C.II.4. Andra mindre handledningar — s. 307
C.II.5. Utländska handböcker med svenska partier — s. 307—s. 308
C.II.6. S. E. Brings bibliografiska handbok — s. 308
VII.C.III. Genealogiska samlingsverk och kalendrar s. 308—s. 323
C.III.1. Samlingsverk — s. 308—s. 319
1a) Örnbergs ättartal avslutas s. 308—s. 309
1b) K. K:son Leijonhufvuds Ny svensk släktbok s. 309—s. 310
1c) T. Uggla & V. Ljungfors, Svenska släkter s. 310
1d) O. F. Strokirks genealogier s. 310—s. 311
1e) *Genealogier i kalenderlitteratur och matrikelarbeten* — s. 311—s. 319
1f) Gustaf Elgenstiernas ättartavlor över den introducerade adeln s. 311—s. 314
1g) Äldre frälsesläkter s. 314—s. 315
- Om A. F. Liljeholm även T s. 354.
1h) Genealogia gothica s. 315—s. 316
- Sven Olber Olsson (Adalbert Fredriksson), s. 315 f.
1i) H. Silverhammars Svenska släkter s. 316—s. 317
1j) J. Bernströms Nya svenska ättartal s. 317
1k) Gotländska släkter s. 317
1l) Sveriges släktregister s. 318—s. 319
1m) Finländska släktsamlingsverk s. 319
1n) Baltiska ättartavlor s. 319
- Jfr T s. 364
C.III.2. Kalendrar — s. 319—s. 323
2a) *Adelskalendern* — s. 319—s. 320
2b) *Kalendrar över ointroducerad adel* — s. 320—s. 321
2b1) H. Tersmedens — s. 320
2b2) T. E. von Gerbers — s. 321—s. 322
2b3) Kalender över ointroducerad adels förening — s. 321
Om ätten v. Felitzen även T s. 371.
2c) *V. Örnbergs Svenskt slägt-kalender* — s. 321
2d) *Gustaf och Ulla Elgenstierna, Svenska släktkalendern* — s. 322
2e) *Kalendrar av biografisk typ* — s. 322—s. 323
Vem är det? s. 322 f. Vem var det? s. 323. Svenskar i utlandet, s. 323.
2f) *Utländska kalendrar* — s. 323
VII.C.IV. *Släktmonografier. Annan släkthistorisk litteratur* — s. 323—s. 332
1. Släktmonografier — s. 323—s. 331
1a) *Metodiskt viktiga monografier* — s. 323—s. 324
Joh. Ax. Almquist s. 323. Palmeska släktboken s. 324.
1b) *Allmogesläkter* — s. 324—s. 325
1c) *Arbetarsläkter* — s. 325—s. 326
1d) *Högborgerliga och borgerliga släkter* — s. 326—s. 327
- Släkten Arfwedson s. 326.
- Släkten Ekman, s. 326 (och T s. 371).
- Brukspatronssläkter, s. 327.
- Ådalen, s. 327.
1e) Prästsläkter s. 327—s. 328
- Cavallius, Cavallin, Cavalli, s. 327 f.
- Colliander, s. 328 (och T s. 371).
1f) Adelssläkter (och furstesläkter) s. 328—s. 330
- Ätter av baltisk, tysk, holländsk-vallonsk eller skotsk börd, s. 328.
- Högaristokrati, s. 329 f.
- Furstesläkter, se s. 371 f.
- Andra adelssläkter och lantadel, s. 330.
- Om valloner, s. 326 o. T. s. 371.
- Om adelssläkter även T s. 372.
1g) Lärdomssläkter — s. 330—s. 331
- Se även T s. 372.
1h) *Judiska släkter* — s. 331
- Bonniers, s. 327.
- Valentins historik, m.m., s. 331.
- Om Schück o. Josephson även T s. 372.
IV.2. Annan släkthistorisk litteratur s. 331—s. 332
- Mindre släktböcker, s. 331.
- Tidskrifter, årsböcker, s. 331.
- Lexika, s. 332 (hänvisn.).
IV.3. Socialhistorisk litteratur. Ståndscirkulation s. 332
- Om Sten Carlssons och Helge Almquists arbeten s. 332.
- Om T. Söderbergs se T s. 372 f.
VII.C.V. Genealogiska institutioner s. 333—s. 334
V.1. Riddarhuset s. 333
V.2. Rikssläktarkiv (tidigare förslag) s. 333—s. 334
V.3. Genealogiska föreningen s. 334
V.4. Personhistoriska institutet s. 334
V.5. Landsarkiven samt stadsarkiven i Stockholm och Malmö s. 334
---
TILLÄGG OCH RÄTTELSER s. 335—s. 373
ANVÄNDA FÖRKORTNINGAR s. 374
EFTERSKRIFT s. 375—s. 381
INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL DEL I s. 382—s. 400