Sökanvisningar

I fältet Sök! inskrivs ett eller flera sökord. Man kan söka med författarnamn och ord som ingår i en titel. Också nyckelord och ämnesord kan änvändas i söket. Katalogiseraren beskriver innehållet i boken främst med hjälp av dessa. Nyckelord kan vara namn som Lappträsk och Stjernvall, ämnesord är substantiv som t. ex. släktforskning, skolor och adel.

Ämnesorden kommer från vokabulären KOKO, som reglerar deras form och användning.

Fältet Beskrivning är också sökbart och där har sökorden formulerats friare. Även en del av ett sökord räcker, man kan skriva in t. ex. släkt i stället för släktforskning och med sökordet karleby får man boktitlar, som handlar om Karleby, Gamlakarleby eller Nykarleby.

Genom att använda understreck går det att söka en specifik ordföljd så som dragon_anders_hurtig (början på en boktitel) och stjernvall_håkan (författare) eller aurora_karamzin (central person i en bok). Det gör ingen skillnad om man använder små eller stora bokstäver i söket.

Släkt- och hembygdsforskning

släktforskning, Sverige
Natur och kultur-serien 9

INNEHÅLL:
Innehållsförteckning s. 5
HEMBYGDSFORSKNING I HISTORISKT PERSPEKTIV s. 7
– Värend och hembygdsforskningens början s. 9
– Världsnamnet Linné s. 10
– Olaus Rudbeck och fornforskningen s. 10
– Dikt och verklighet hos bröderna Magnus s. 11
– Antikvitetskollegiet och fornminneslagen s. 13
– Riksarkivets tillkomst s. 13
– Frihetens och idékläckningens tid s. 14
– De första hembygdsbeskrivningarna s. 16
– Folklivsskildringar i Rousseaus efterföljd s. 17
– Utlänningarnas intryck från gustavianernas Sverige s. 17
– Romantiken och folkminnena s. 18
– Artur Hazelius' kamp mot kulturförstöringen s. 19
– Hazelius och Skansenprogrammet s. 21
– Fornminnesföreningarna s. 22
– Forsslunds Storgården och hembygdsrörelsens start s. 23
– Samfundet för hembygdsvård s. 24
– Hembygdsförening och hembygdsgård s. 25
– Hembygdsvårdens vita fläckar s. 25
– Länsmuseerna s. 26
– Hembygdsrörelsens nuläge s. 26
– Landsarkivens tillkomst s. 27
– Riksarkivet, Dova och folkrörelsearkiven s. 27
– Ett imponerande kulturbevakarnät s. 28
---
VAD HAR MEDELSVENSSONS I HISTORIEBÖCKERNA ATT GÖRA? s. 29
– Statsstyrd materialinsamling s. 30
– Bönder men fortfarande inte "folket" s. 30
– Historikerna blir fler och annorlunda s. 31
– Den moderne historikerns dilemma s. 32
– Hembygdsforskande och lokalhistoria s. 33
– Inget faktum är alltför trivialt för att bli undersökt s. 34
– Enskilda arkivinventeringar s. 34
– Problembarnet hembygdsarkivet s. 35
– Ett 400-årigt släktforskande s. 35
– Nyckeln till individens roll i historien s. 37
– Förlora inte fotfästet i tillvaron! s. 37
---
KÄLLMATERIALET s. 38
Vår äldsta kyrkobokföring s. 39
– Ministeriallängderna s. 39
– Husförhörslängderna s. 44
– Rotemansarkivet i Stockholm s. 46
– Juridiska och ekonomiska handlingar i kyrkoarkivet s. 46
– Protokollen i kyrkoarkivet s. 47
– Statistiska tabeller och sammandrag s. 48
– Militär folkbokföring s. 49
– Mantalslängderna s. 50
– Jordeböckerna s. 51
– Längderna till Älvsborgs lösen s. 52
– Domböckerna s. 53
– Bouppteckningar s. 54
– Kartor s. 55
– Landshövdingeberättelserna s. 56
– Hushållningssällskapens och provinsialläkarnas rapporter s. 56
– Enskilda arkiv s. 57
– Almanackor, dagböcker, brev och fotografier s. 58
– Föreningsarkiv s. 59
– Företagsarkiv s. 60
– Enskilda handlingar hos institutionerna s. 61
– Hembygdslitteraturen s. 61
– Viktiga arkivinstitutioner s. 62
---
PÅ JAKT EFTER FÖRFÄDERNA s. 65
Tryggheten på "den gamla goda tiden" s. 65
– Släktforskning, en väg ur rotlösheten s. 66
– Precisera forskningens ändamål! s. 66
– Bli bekant med källmaterialet! s. 67
– Källkritiken s. 67
– Släktforskningens utgångspunkt s. 69
– Sekretessbestämmelserna s. 70
– Första besöket på landsarkivet s. 70
– Arkivförteckningarna s. 71
– Kyrkoböcker i original och på mikrofilm s. 71
– Mikrofilmens fördelar och nackdelar s. 72
– Forskningens organisation s. 73
– Anor, anförskjutning och anförlust s. 73
– Antavla, ansedel och familjetabell s. 74
– Stamtavla och stamträd s. 75
– "Tyska stilen" och gammalstavning s. 77
– Patronymika och olika namnformer s. 79
– Soldatnamn och släktnamn s. 79
– Mysteriet Anders Olsson s. 80
– De besvärliga flyttningslängderna s. 81
– Att stupa på en oäkting s. 82
– Släktforskning i mantalslängderna s. 83
– Jordeböcker och domböcker s. 85
– Militärrullor och andra yrkesarkiv s. 86
– Glöm inte litteraturen! s. 88
---
HEMBYGDSFORSKNING AKTUELLARE ÄN NÅGONSIN s. 89
– Renässans för hembygdsrörelsen? s. 90
– Hembygdsforskningens allmänna karaktär s. 92
– Amatörer och "proffs" inom hembygdsforskningen s. 93
– Studiecirkelns organisation s. 94
– Fältarbetet läggs upp s. 95
– Intervjuer s. 96
– Att excerpera källmaterialet s. 97
– Intet faktum är ointressant s. 99
– Torpinventeringen s. 99
– Hembygdsforskaren och kartmaterialet s. 103
– Socknens yrkesprofil s. 104
– Vem ägde vad i bygden? s. 104
– Inventeringar av enskilda arkiv s. 105
– Arkivförteckning och arkivering s. 107
– Folkrörelseforskning s. 108
– Den gamla skolan s. 108
– Vad läste man? s. 109
– Lanthandeln s. 109
– En man ur folkdjupet fattar pennan s. 110
– Att presentera forskningsresultatet s. 111
– Den ständigt närvarande källkritiken s. 112
– Brev och dagböcker s. 114
– Källkritiken och tidningarna s. 114
---
DEN OKÄNDA SLÄKTEN s. 115**
– Rötter, ett amerikanskt modeord s. 115
– Boken som gjorde släktforskning populär s. 116
– Bindestrecks- i stället för smältdegels-amerikaner s. 117
– "Okända släkten" ur amerikanskt perspektiv s. 117
– Vad menas med "Stockholm, Jönköping och Kalmar"? s. 118 – Missvisande årtal och namn s. 118
– Carlson från Sacramento och kunglige Lundquist från Minnesota s. 119
– Genealogiska brobyggen över Atlanten s. 120
– Moberg och den okända släkten s. 121
– Emigrantens färd genom källmaterialet s. 122
– Svenskt källmaterial av officiell karaktär s. 123
– Utflyttningslängden och registreringen av utvandring till grannländerna s. 123
– Länsstyrelsernas passjournaler och passtvånget s. 125
– Summariska folkmängdsredogörelser s. 126
– Svenska skeppslistor s. 127
– Emigrantlistorna hos Flottans pensionskassa s. 128
– New Yorks passagerarlistor s. 128
– Amerikanska folkräkningar, census s. 130
– Adresskalendrar s. 132
– Svenskföreningarna i Amerika s. 132
– Föreningsarkiven s. 133
– De svenskamerikanska kyrkoarkiven s. 134
– Kyrkoböckernas tillförlitlighet s. 135
– U.S. naturalization records s. 137
– Vital statistics s. 137
– Fastighetsregister och jordeböcker s. 138
– Svenskamerikanska tidningar s. 139
– Svenskamerikanska böcker och bibliotek s. 140
– Amerikabrev s. 141
– Amerikadagböcker s. 142
– Amerikafotografier och tidningsnotiser s. 142
– Återvändarna s. 143
– Emigrantagenternas arkiv s. 144
– Privata arkiv i Amerika s. 144
– Sammanfattning av den individcentrerade emigrationsforskningen s. 145
– Från Brinkelid till Sunrise s. 147
– Guds detektiver s. 147
– Emigrationen som hembygdsforskning s. 148
– Registrering av socknens utvandrare s. 148
– Tidningsexcerpering, intervjuer och arkivinventering s. 149
– Att fortsätta forskningen i Amerika s. 149
– Emigrationsforskningens hjälpinstitutioner s. 150
---
Litteraturanvisningar s. 153
Register s. 155
Studieanvisningar s. 158

Aktörer
författare: Beijbom, Ulf
förläggare: Natur och Kultur
Ämnesord
släktforskning, hembygdsforskning, arkiv, guider (verk), källmaterial
Tid
1978
Typ
Tryckt publikation
Media id/signum
A1 Bei
Skapat 12.03.2021, vuokkotainio
Uppdaterat 12.06.2026, leif.c.eriksson