I fältet Sök! inskrivs ett eller flera sökord. Man kan söka med författarnamn och ord som ingår i en titel. Också nyckelord och ämnesord kan änvändas i söket. Katalogiseraren beskriver innehållet i boken främst med hjälp av dessa. Nyckelord kan vara namn som Lappträsk och Stjernvall, ämnesord är substantiv som t. ex. släktforskning, skolor och adel.
Ämnesorden kommer från vokabulären KOKO, som reglerar deras form och användning.
Fältet Beskrivning är också sökbart och där har sökorden formulerats friare. Även en del av ett sökord räcker, man kan skriva in t. ex. släkt i stället för släktforskning och med sökordet karleby får man boktitlar, som handlar om Karleby, Gamlakarleby eller Nykarleby.
Genom att använda understreck går det att söka en specifik ordföljd så som dragon_anders_hurtig (början på en boktitel) och stjernvall_håkan (författare) eller aurora_karamzin (central person i en bok). Det gör ingen skillnad om man använder små eller stora bokstäver i söket.
INNEHÅLL
Förkortningar s. 10
Tabellförteckning s. 11
Förord s. 14
---
1. INLEDNING s. 17
1.1 Undersökningens bakgrund, syfte och uppläggning s. 17
1.2 Terminologi s. 22
1.3 Uppkomsten av släktnamn i Sverige och Finland. Kronologiska, regionala och sociala aspekter s. 30
1.4 Hemmansnamn s. 34
1.4.1 Hemmansnamnens uppkomst i Finland s. 34
1.4.2 De österbottniska hemmansnamnens ursprung och typologi s. 37
1.5 Lägenhetsnamn s. 40
1.6 Valet av undersökningsområden och undersökningsperiod s. 44
1.7 Kyrksocken Replot s. 45
1.7.1 Socknen, storlek och gränser s. 45
1.7.2 Befolkning och språk s. 46
1.7.3 Näringsstruktur s. 48
1.7.4 Hemmansnamnen i Replot s. 49
1.8 Källor och material s. 52
1.9 Lag om släktnamn 23 december 1920 s. 59
---
2. TILLNAMNSKATEGORIER I REPLOT 1780–1930 s. 60
2.1 Kategorisering av tillnamn s. 60
2.1.1 Kategoriseringsprinciper s. 60
2.1.2 Kategoriseringsproblem s. 61
2.2 Tillnamnskategoriernas frekvens s. 63
2.2.1 Frekvenser beräknade på det totala antalet olika tillnamn i huvudkällorna s. 64
2.2.2 Frekvenser beräknade på de manliga namnbärarnas tillnamn i vigselböckerna s. 65
2.2.3 Frekvenser beräknade på de manliga namnbärarnas tillnamn i mantalslängden 1930 s. 66
2.3 Tillnamnskategoriernas utveckling s. 68
2.3.1 Kategorin patronymikon s. 68
2.3.2 Kategorin speciella tillnamn s. 69
2.3.3 Kategorin hemmansnamn som tillnamn s. 72
2.3.4 Kategorin gårdsnamn som tillnamn s. 74
2.3.5 Kategorin lägenhetsnamn som tillnamn s. 74
2.4 Släktnamnslagens roll i namnskickets utveckling s. 76
2.5 Variabeln infödd/inflyttad och bruket av tillnamnskategori s. 79
2.6 Vem antar speciella tillnamn i Replot? s. 82
---
3. ASPEKTER PÅ NAMNKOMPLEXENS STRUKTUR. ASPEKTER PÅ VARIATION BETINGAD AV KÖN, KÄLLA, TID OCH SOCIAL GRUPP- s. 86
3.1 Avgränsning av namnkomplex s. 86
3.2 Benämning av män s. 89
3.2.1 Skrivtradition och myndigheters anvisningar s. 89
3.2.2 Redovisning av Replotmaterialet s. 91
3.3 Benämning av kvinnor s. 102
3.3.1 Benämning av kvinnor i Sverige och Finland genom tiderna s. 102
3.3.2 Redovisning av Replotmaterialet s. 105
3.3.2.1 Benämningen av ogifta kvinnor s. 105
3.3.2.2 Benämningen av gifta kvinnor s. 106
3.3.2.3 Benämningen av änkor s. 112
3.4 Namnkomplex i andra källor s. 113
---
4. TILLNAMNENS TYPOLOGI s. 118
4.1 Om typologin hos svenska tillnamn s. 118
4.1.1 Tidigare typologisk indelning av tillnamn s. 118
4.1.2 Typologisk variation i svenskt tillnamnsskick s. 119
4.2 Redovisning av Replotmaterialet s. 120
4.2.1 Typologiseringsprinciper s. 120
4.2.2 Översikt av den typologiska strukturen hos tillnamnen s. 124
4.2.2.1 Enkla patronymikon och dubbelnamnspatronymikon s. 124
4.2.2.2 Speciella tillnamn, hemmans-, gårds- och lägenhetsnamn som tillnamn s. 127
---
5. TILLNAMNENS INNEHÅLL OCH URSPRUNG** s. 134
5.1 Principer för redovisningen s. 134
5.2 Redovisning av materialet s. 135
5.2.1 Patronymikon s. 135
5.2.1.1 Ärftliga patronymikon s. 135
5.2.1.2 Dubbelnamnspatronymikon s. 137
5.2.2 Speciella tillnamn s. 138
5.2.2.1 Enledade speciella tillnamn s. 138
5.2.2.2 Tvåledade speciella tillnamn s. 145
5.2.2.3 Avledda speciella tillnamn s. 161
5.2.3 Hemmansnamn som tillnamn s. 165
5.2.3.1 Enledade hemmansnamn s. 165
5.2.3.2 Tvåledade hemmansnamn s. 176
5.2.3.3 Avledda hemmansnamn s. 179
5.2.4 Gårdsnamn som tillnamn s. 181
5.2.4.1 Enledade gårdsnamn s. 181
5.2.4.2 Tvåledade gårdsnamn s. 183
5.2.4.3 Avledda gårdsnamn s. 184
5.2.5 Lägenhetsnamn som tillnamn s. 185
5.2.5.1 Enledade lägenhetsnamn s. 185
5.2.5.2 Tvåledade lägenhetsnamn s. 190
5.2.5.3 Avledda lägenhetsnamn s. 199
5.2.6 Okategoriserade tillnamn s. 200
5.3 Översikt av namnlederna s. 202
5.3.1 De enledade tillnamnens innehåll s. 202
5.3.2 Tvåledade tillnamn s. 203
5.3.2.1 Förledernas innehåll s. 203
5.3.2.2 Efterledernas frekvens och kronologi s. 207
5.3.3 De avledda tillnamnens innehåll s. 210
---
6. HUR OCH NÄR TILLNAMNEN ÄRVS I REPLOT** s. 212
6.1 Patronymikon s. 212
6.2 Speciella tillnamn s. 213
6.3 Hemmansnamn som tillnamn s. 216
6.4 Gårdsnamn som tillnamn s. 220
6.5 Lägenhetsnamn som tillnamn s. 221
---
7. TILLNAMNSSKICKET I SIDEBY OCH TERJÄRV — NÅGRA JÄMFÖRELSER s. 223
7.1 Om socknarna Sideby och Terjärv s. 223
7.2 Bruket av tillnamnskategorier i Sideby och Terjärv 1780–1930 s. 224
7.2.1 Patronymikon s. 224
7.2.2 Speciella tillnamn s. 227
7.2.3 Hemmansnamn som tillnamn s. 229
7.2.4 Gårdsnamn som tillnamn s. 232
7.2.5 Lägenhetsnamn som tillnamn s. 233
---
8. SAMMANFATTNING s. 236
---
KÄLLOR s. 241
Tabell 18. Tillnamn i Replot 1780–1930 s. 259
Register över tillnamn samt hemmans-, gårds- och lägenhetsnamn s. 271
BILAGOR
1. Karta över Vasatrakten
2. Blad ur Replots vigselbok (1857–58)
3. Blad ur Replots födelsebok (1795)
4. Blad ur mantalslängd för Replot (1820)
5. Förteckning över präster i Replot 1780–1930
FÖRKORTNINGAR
TABELLFÖRTECKNING (1 - 18)