I fältet Sök! inskrivs ett eller flera sökord. Man kan söka med författarnamn och ord som ingår i en titel. Också nyckelord och ämnesord kan änvändas i söket. Katalogiseraren beskriver innehållet i boken främst med hjälp av dessa. Nyckelord kan vara namn som Lappträsk och Stjernvall, ämnesord är substantiv som t. ex. släktforskning, skolor och adel.
Ämnesorden kommer från vokabulären KOKO, som reglerar deras form och användning.
Fältet Beskrivning är också sökbart och där har sökorden formulerats friare. Även en del av ett sökord räcker, man kan skriva in t. ex. släkt i stället för släktforskning och med sökordet karleby får man boktitlar, som handlar om Karleby, Gamlakarleby eller Nykarleby.
Genom att använda understreck går det att söka en specifik ordföljd så som dragon_anders_hurtig (början på en boktitel) och stjernvall_håkan (författare) eller aurora_karamzin (central person i en bok). Det gör ingen skillnad om man använder små eller stora bokstäver i söket.
INNEHÅLL I FJÄRDE BANDET (DEL VII OCH VIII)
Ståndsmässig dräkt. Av Sigurd Wallin s. 9
Våra konstnärliga landskapskaraktärer. Av Sigurd Erixon s. 29
(Ingår i serien *Bygdekonstnärer och folkkonst*.)
Matts Holmers, fiskardräng — »ostindisk capitain» — godsägare i Roslagen. Av Ernst Klein s. 65
Emellan skogen och plogen. Av Åke Campbell, fil. dr., medarbetare vid Landsmålsarkivet i Uppsala s. 91
Hävringe båk och lotsplats. Av Karl Asplund, fil. dr. s. 115
Hårarbete i Dalarna. Av Lars Levander, fil. dr., medarbetare vid Landsmålsarkivet i Uppsala s. 135
(Ingår i serien *Bygdekonstnärer och folkkonst*.)
Silfverstråhles Lindö. Ett rousseauanskt herrgårdshem i Västmanland. Av Thure Nyman, fil. lic., amanuens vid Nordiska museet s. 155
(Ingår i serien *Svenska herrgårdshem*.)
Timmermännen och byteslaget. Av Sigurd Erixon s. 169
(Ingår i serien *Seder vid husbygge*.)
Taklagsöl. Av Gösta Berg s. 185
(Ingår i serien *Seder vid husbygge*.)
Det Tegnérska skaldehemmet i Lund. Av Ewert Wrangel, professor emeritus vid Lunds universitet s. 197
(Ingår i serien *Svenska forskare- och skaldehem*.)
Stugans dragning. Av Emelie von Walterstorff, amanuens vid Nordiska museet s. 217
Sextonhundratalets herremannabostad. Av Erik Lundberg, fil. lic., intendent och föreståndare för Skansens kulturhistoriska avdelning s. 231
Svenska fäbodar. II. Fäbodtyperna. Av John Frödin .sådskammaren s. 283
Läkedomskonst. Av Louise Hagberg, amanuens vid Nordiska museet s. 291
Vasatidens konungaboning i Kalmar slott. Av Martin Olsson, professor vid Kungl. Konsthögskolan s. 313
(Ingår i serien *Tidsstilarna i de kungliga slotten*.)
Den finländska herrgården av 1700-talstyp. Av Kurt Antell s. 329
(Ingår i serien *Herrgårdar i Finland*.)