I fältet Sök! inskrivs ett eller flera sökord. Man kan söka med författarnamn och ord som ingår i en titel. Också nyckelord och ämnesord kan änvändas i söket. Katalogiseraren beskriver innehållet i boken främst med hjälp av dessa. Nyckelord kan vara namn som Lappträsk och Stjernvall, ämnesord är substantiv som t. ex. släktforskning, skolor och adel.
Ämnesorden kommer från vokabulären KOKO, som reglerar deras form och användning.
Fältet Beskrivning är också sökbart och där har sökorden formulerats friare. Även en del av ett sökord räcker, man kan skriva in t. ex. släkt i stället för släktforskning och med sökordet karleby får man boktitlar, som handlar om Karleby, Gamlakarleby eller Nykarleby.
Genom att använda understreck går det att söka en specifik ordföljd så som dragon_anders_hurtig (början på en boktitel) och stjernvall_håkan (författare) eller aurora_karamzin (central person i en bok). Det gör ingen skillnad om man använder små eller stora bokstäver i söket.
INNEHÅLL I FÖRSTA BANDET (DEL I OCH II)
Förord s. 7
Nummer tio Växbo. En bondgård av hälsingesnitt. Av Sigurd Erixon, fil. dr., intendent och förestånder för Nordiska museets allmogeavdelning s. 11
(Ingår i serien Storbondegårdar och bergsmansgårdar.)
Carl von Linnés hem på Hammarby. Av Sigurd Wallin, fil. lic., intendent och förestånder för Nordiska museets högreståndsavdelning s. 33
(Ingår i serien Svenska forskare- och skaldehem.)
Kyrkåka och kappsläde. Av Gösta Berg, fil. lic., förste amanuens vid Nordiska museet s. 51
Ett besök på Björkö i Österbotten. Av Gabriel Nikander, professor vid Åbo Akademi s. 65
Ett stockholmshem från frihetstiden. En storborgare, hans stadsboning och malmgård. Av Gösta Selling, fil. lic., amanuens vid Nordiska museet s. 75
En bys insignier och instrument. Av Sigurd Erixon s. 95
Stora daldansen och dess vapen. Av Torsten Lenk, fil. mag., amanuens vid Kungl. Livrustkammaren s. 107
Om kakelugnar och kakelugnskonst i sydöstra Sverige. Av Manne Hofrén, fil. lic., intendent vid Kalmar museum s. 121
Hos en brudkländerska. Ett reseminne. Av Sigurd Erixon s. 143
En släktby och dess stamfader. Av Sigurd Erixon s. 149
Ett bröllop hos rågösvenskarna. Av Per Söderbäck, fil. och teol. kand., rektor för Lunnevads folkhögskola s. 161
Kina slott. Ramen kring ett rokokohovs sommardagar. Av Gunnar Mascoll Silfverstolpe, fil. lic., intendent vid Kungl. Husgerådskammaren s. 185
(Ingår i serien Tidsstilarna i de kungliga slotten.)
Pehr Westman i Utanö. Ett kapitel ångermanländsk bygdekonst. Av Manne Hofrén s. 203
(Ingår i serien Bygdekonstnärer och folkkonst.)
Garnityr. Av Torsten Lenk s. 217
Bröllopsstugor. Av Sigurd Erixon s. 239
Korsvirkesstadens klassicism. Arkitekturstudier från Hälsingborg omkring år 1800. Av Torsten Mårtensson, fil. lic., intendent vid Hälsingborgs museum s. 257
Härkeberga. Ett uppländskt prästhem som kulturminnesmärke. Av Sigurd Wallin s. 275
Jungfrukrans och hustruduk. Av Sigfrid Svensson, fil. lic., förste amanuens vid Nordiska museet s. 287
Onkel Adamsmuseet i Linköping. Av Bengt Cnattingius, fil. lic., amanuens vid Östergötlands museum, Linköping s. 303
(Ingår i serien Svenska forskare- och skaldehem.)