Antavlan överräckt till Kuddnäs museum

Zacharias Topelius antavla är överräckt till Kuddnäs museum/Nykarleby stad, museiamanuens Laura Holm i samband med Nykarlebynejdens släkt- och bygdeforskares månadsmöte den 28 november 2018.

På mötet redogjorde Tony Kronqvist för processen med att forska fram Zacharias Topelius anor i sex generationer, och Alexandra Ramsay höll föredrag om vad anfäderna och -mödrarna betydde för honom. 

Tavlan kommer att hänga på Kuddnäs museum. 

Topeliussällskapet och Svenska Litteratursällskapet har fått ett exemplar av antavlan.

 

Tony Kronqvist och Laura Holm

Foto: Stig Haglund

 

Tony Kronqvist, Laura Holm, Alexandra Ramsay och Stig Haglund

Foto: Camilla Nord

 

Antavlan inramad

Foto: Tony Kronqvist

 

Zacharias Topelius antavla

 

 

Klicka på antavlan för att öppna en större bild.

 

Släkttavlan uppgjord av Tony Kronqvist, renskriven av Isa Skeppar.

Bottnet: Sveriges Släktforskarförbund, målad av Anna Edin.

 
Text-versionen av antavlan

 

Z. Topelius anfäder

Vem var de och vad betydde de för honom?

Alexandra Ramsay

I staden Cannes, vintern 1876, dikterade Zachris Topelius en bok om sig själv. Självbiografiska anteckningar tillkom vid en liten men seg olivbrasa, har dottern Eva berättat. Den skrevs långt borta från tillgängliga källor. Den baserar sig på författarens minnen och urvalet har bestämts av vad som just då framstod som viktigast. Den inleds med en översikt av fädernesläkten.
Topelius ansåg att den ursprungligen var karelsk men åtminstone sedan början av 1600 talet levat i Limingo och livnärt sig bl.a. med handel på Uleåborg. Han fäste sedan uppmärksamhet vid sin farfars farmor, den döpta judinnan Maria Zebulon och hennes son Kristoffer. Kristoffer blev som 11-åring tagen som krigsfånge till Ryssland men rymde och återförenades med sin mor. Topelius berättar i Självbiografiska anteckningar också utförligt om sin farfar, kyrkomålaren Mikael Toppelius och om sin far, läkaren Zacharias Topelius d.ä. I Självbiografiska anteckningar ägnas ett kortare kapitel åt Topelius mor Sofia, född Calamnius, och hennes släkt.
Zachris Topelius pekar på det judiska arvet, då det gäller konstnärlighet i familjen. Han nämner Kristoffer Toppelius musikaliska begåvning, Mikael Toppelius målarkonst och sin fars och sin skrivartalang. Valfrid Vasenius och Paul Nyberg, som båda har skrivit biografier över Topelius, har fångat upp tråden. De ser båda att Topelius begåvning är nedärvd på fädernet.
Det var två genealoger som för första gången fäste lika mycket uppmärksamhet vid Topelius släktingar på svärds- och på spinnsidan. Sakari Topeliuksen esivanhemmat är en skicklig och trovärdig utredning som publicerades 1933. Eliel Granit-Ilmoniemi och Arvi Ilmoniemi har i kyrkböcker och militärrullor spårat Zacharias Topelius anfäder till början 1600-talet. Dessutom finns upplysningar om syskon och sidogrenar i vissa familjer.
De ger Topelius rätt om det karelska ursprunget men rättar till honom och också Valfrid Vasenius t.ex. då det gäller adliga anor på fädernet och visar dessutom att Topelius har rötter i de österbottniska släkten Sursill, vilket tidigare hade bestridits. Utredningens huvudpoäng blev dock att påvisa att det ”flöt mycket utländskt blod i Topelius ådror både på mödernet och på fädernet”. Både uttrycket och ett intresse för att betona vad man kunde kalla ett rasbiologiskt arv hos Topelius låg i tiden.
Tony Kronqvist har i år, bland annat tack vare möjligheten att forska digitalt, men också genom att sammanfoga bitar från olika skrifter, sammanställt en antavla med sex generationer, som innehåller en del uppgifter som saknats i tidigare sammanställningar. Hur den processen påbörjades och växte till sig kan läsas på annat ställe i tidningen.
Modernare historieforskning kring Topelius har uppmärksammat fädernesarvet men också Topelius mors släkt. Ett färskt exempel är Eliel Kilpeläs förord till Zacharias Topelius korrespondens med föräldrarna, publicerad i den digitala utgåvan av Zacharias Topelius skrifter, som utges av Svenska Litteratursällskapet i Finland. Han uppmärksammar t.ex. de ekonomiska tillgångar och sociala nätverk som Topelius mor förde in i familjen. De inverkade också på sonens möjligheter att stiga i graderna. Jag har själv i en artikel i Genos, om Topelius och hans döttrar, uppmärksammat det kvinnliga inflytandet över honom och hans förståelse för hur kvinnor skapar vardagen som i sin tur formar både män och kvinnor.
Topelius anfäder spelade en stor roll för hans identitet och självförståelse. Forskningen kring honom har också sökt och spekulerat i hans livs rottrådar. Trovärdiga tolkningar bygger givetvis på gedigen genealogisk forskning. Det är en glädje att under det här jubileumsåret få lyfta fram genealogisk och historisk forskning kring Topelius anfäder.

Z:s antavla – ingen hyllprodukt

Tony Kronqvist

Det rann upp en idé hos mej i vintras om att vi i Släktforskaren kunde publicera Zacharias Topelius antavla. Det är jubileumsår, då det i år gått 200 år sedan han föddes och 120 år sedan han dog. Den antavlan fanns väl bara att ta ”från hyllan”, skriva in uppgifterna i ett rutmönster, och med detta kunde vi lätt fylla ett par sidor – trodde jag.
Jag kontaktade diverse instanser och personer, bl.a. Svenska Litteratursällskapet, som ju hållit på med mängder av Topeliusmaterial, men nej, de hade bara hans anor ett par generationer bakåt. Topeliussällskapet nästa; de hänvisade till SLS. Topeliussällskapets ordförande hade gjort en själv med fyra generationer, men utan källkoll. Genealogiska samfundet visste inte om någon antavla, men gav några boktips. Kristian Stockmann: Flera nyttiga tips om skrifter och böcker, men konstaterade att det väl nog blir att plocka enstaka uppgifter och pussla ihop. Topeliussällskapet hade skickat vidare förfrågningar till några Topeliusättlingar, och jag fick en e-post-tråd och några släktträd, men de var inte antavlor och omfattade bara delar av Z:s förfäder. Ulla Bäck, vår f.d. ordförande, hade Calamnius-kontakter (Z:s mors släkt) och tipsade om Anneli Kotisaari, som har en jättesläktdatabas. Samma förmiddag hade jag basen till en antavla – ett skelett – och med tanke på alternativet en bra grund: Jag behövde inte börja från noll.
Det fanns dessvärre tre utmaningar: Antavlan hade rätt många ”hål”, namnen var förfinskade, och uppgifterna var inte källkontrollerade. Projektet svällde. Dags att kavla upp de berömda ärmarna, börja kontrollera uppgifter, söka vidare för att fylla hålen och stapla litteratur på nattduksbordet, samtidigt som jag förundrade mej över om det faktiskt var möjligt att ingen någonsin gjort Z:s antavla. Jag gick igenom bl.a. Genealogia Sursilliana, kyrkböcker av olika slag, länsräkenskaper, soldatrullor och militära skrifter, Finlands nationalbiografi, Åbo stifts herdaminne, Helsingfors universitets studentmatriklar, Zachris Schalin i Geneologia 1/1918: Skalden Z. Topelii härstamning på fädernet, Wilhelm Schalin 1978: Det topelianska arvet, Olav Schalins utredning 1972 i Genos: Kristoffer Zebulonsson och hans släkt, Paul Nyberg 1949: Zachris Topelius, Zachris Schalin 1935: Kuddnäs – Skalden Z. Topelius’ forna hemgårds historia, Nykarlebyvyer med Woldemar Backmans uppgifter m.m.
Småningom satt pusselbitarna på plats. Ännu en sista koll av ett par skrifter i GSF:s bibliotek (som varit stängt): Bouppteckningar i Uleåborgs stad 1653–1800, Pohjalaisten osakuntien toimittama albumi Joukahainen XV 1918 och Toppelius-suvun esi-isät Oulussa ur Historiallisen Aikakauskirjan juhlajulkaisu 1909. Den sista skriften jag öppnade, Granit Ilmoniemis Sakari Topeliuksen esivanhemmat från 1933, innehöll – Topelius antavla!
På sätt och vis blev jag ju glad, trots allt eget arbete. Nu kunde jag jämföra med en välrenommerad släktforskare. Också detta fynd hade dessvärre förfinskade namn, så mina källforskningar hade ju varit till nytta. Dessutom hade jag lyckats få fram uppgifter som saknades i antavlan från 1933, och några uppgifter hade Granit-Ilmoniemi som jag saknade.
Nu är antavlan i sex generationer publicerad här på mittuppslaget. Den omfattar här endast namn, ev. profession, född/död/gift-datum och orter, men ingen ”livshistoria”. Det fattas sju personer, men när man startar från Z född 1818, kommer man längre bakåt i tiden och stöter på fler svårigheter än då man gör en antavla med start från en nulevande person.
På inbjudan av Nykarleby Kultur&Fritid i samarbete med Nykarlebynejdens Släkt- och Bygdeforskare r.f. åker Alexandra Ramsay och jag till Nykarleby och håller föredragen på släktforskarnas öppna månadsmöte 28.11. Antavlan, i form av ett för hand skrivet släktträd med rötter, överräcks då till Kuddnäsmuseet.

P.S: Utöver Z:s sex generationer listar jag här ytterligare fyra fäder ända till Z:s ursprung i Limingo:
64. Jacob Larsson Toppila, f. ca 1620, död 1667 Uleåborg. Handlande, gårdsägare, borgare i Uleåborg.
128. Lars Jörensson Toppila, f. ca 1590/1597, d. ca 1677. Ägare av hemman i Limingo Strandby, Limingo sn. Senare Yli-Toppila hemman.
256. Jöran Jönsson, f. 1552, d. <1635. Bonde I Limingo Strandby omkr. 1615. Omn. 1609-27.
512. Jöns Jönsson Toppi. Nämndeman och bonde. Omn.1543-75 i Limingo.