Från Österbotten till Sörmland. En undersökning av emigration och språklig anpassning

INNEHÅLL
Innehållsförteckning s. 7
Tabellförteckning s. 12
Figurförteckning s. 13
Förord s. 15
1. Inledning s. 15
1.1 Bakgrund. Flyttningsrörelsen mellan Finland och Sverige efter andra världskriget s. 17
1.2 Forskningsläget s. 21
1.3 Syfte och metod s. 28
1.3.1 Terminologi s. 28
1.3.2 Undersökningens uppläggning s. 30
2. Undersökningsorterna s. 30
2.1 Närpes s. 30
2.1.1 Flyttningen mellan Närpes och Sverige åren 1940–1983. Historisk bakgrund s. 33
2.1.2 Eskilstuna och Torshälla som mål för utvandringen från Närpes s. 36
2.1.3 Den dialektala bakgrunden s. 38
2.2 Eskilstuna s. 40
2.2.1 Den dialektala bakgrunden s. 42
3. Fältarbete s. 44
3.1 Urval av informanter s. 45
3.2 Materialinsamling och bearbetning av inspelat material s. 48
3.2.1 Materialets omfång. Variation mellan män och kvinnor s. 51
4. Val av språkdrag för undersökningen s. 55
4.1 Excerpering och analys s. 58
5. Jämförelse mellan E 1 och E 2 s. 61
6. Språkdragsanalys s. 66
6.1 Stavelselängd s. 67
6.2 Vokaler s. 73
6.2.1 *a*-ljudet s. 73
6.2.2 Diftongering s. 76
6.2.2.1 De långa vokalerna *e, å, ä, ö* s. 85
6.2.2.2 De långa vokalerna *i, o, u, y* s. 88
6.3 Några fall av apokope s. 92
6.3.1 Infinitiv s. 93
6.3.2 Nekningsordet *inte* s. 98
6.3.3 Preteritum av andra och tredje konjugationernas verb samt *veta* s. 99
6.3.4 Preteritum av hjälpverbet *skola* s. 101
6.3.5 Preteritum av *hava* som huvudverb s. 105
6.3.6 Preteritum av *hava* som hjälpverb s. 108
6.3.7 Pluralt adjektiv i predikativ ställning s. 112
6.4 Konsonanter s. 115
6.4.1 Klusilerna *k, p, t* s. 115
6.4.2 *l*-ljudet s. 118
6.4.3 *ng*-ljudet s. 122
6.4.4 *sj*-ljudet s. 125
6.4.5 *tj*-ljudet s. 134
6.5 Några morfologiska drag s. 137
6.5.1 Bestämd form singularis av neutrala substantiv s. 137
6.5.2 Pluralis av svaga femininer s. 141
6.5.3 Supinum av första och fjärde konjugationernas verb s. 144
6.5.4 Supinum av andra konjugationens verb s. 147
6.5.5 Supinum av *vara* s. 150
6.6 Några andra språkliga iakttagelser s. 154
6.6.1 Infinitivmärket s. 154
6.6.2 Preteritum av 'bliva' s. 156
6.6.3 Räkneordet *en* s. 160
6.6.4 Pronomenet i tredje person singularis 'det' s. 162
6.6.5 Pronomenet i tredje person pluralis 'de' s. 166
7. Variationsmönster s. 172
7.1 Den språkliga variationen s. 172
7.2 Den sociala variationen s. 179
7.2.1 Ålder och språklig anpassning s. 180
7.2.2 Kön och språklig anpassning s. 181
7.2.3 Tidig eller sen flyttning och språklig anpassning s. 183
7.2.4 Jämförelse mellan mikrogrupper och sammanslagna mikrogrupper s. 185
7.3 Samband mellan språkbruk och faktisk ålder, ålder vid flyttningen och antal år i Sverige s. 188
7.4 Samband mellan andelen dialektvarianter, mellansvenska varianter och riksspråksvarianter s. 193
7.5 Individuell variation s. 197
7.6 Implikationsanalys s. 204
7.6.1 Kvalitativ gruppering av talarna s. 211
8. Slutord s. 218
- Summary s. 221
Källor s. 224
Bilaga 1. Fördelningen av d-, m-, r-, d/r-, d/m- och m/r- varianter i de enskilda talarnas språk uttryckt i absoluta tal s. 231
Bilaga 2. Skalogram med angivande av procentuella andelen dialektvarianter s. 232
---
TABELLFÖRTECKNING
Tabell 1. Flyttningsrörelsen mellan Finland och Sverige femårsvis och åren 1946–1980 s. 17
Tabell 2. Närpes. Förvärvsarbetande befolkning efter huvudgrupper av näringsgrenar 1950–1980 s. 32
Tabell 3. Flyttningsrörelsen mellan Närpes och Sverige åren 1940–1971 enligt Närpes församlings statistik s. 35
Tabell 4. Utvandring och återinvandring i Närpes kommun åren 1972–1983 s. 36
Tabell 5. Eskilstuna. Förvärvsarbetande befolkning efter huvudgrupper av näringsgrenar 1965–1980 s. 42
Tabell 6. Informanterna s. 47
Tabell 7. Materialets omfång s. 52
Tabell 8. Stavelselängd. Växlingen mellan kort och lång stavelse s. 71
Tabell 9. Det korta *a*-ljudet. Växlingen mellan slutet *a* och öppet *a* s. 75
Tabell 10. De långa vokalerna *e, å, ä, ö*. Växlingen mellan olika slag av diftongerade och icke-diftongerade uttalsformer s. 84
Tabell 11. De långa vokalerna *e, å, ä, ö*. Växlingen i uttal hos de enskilda vokalerna s. 86
Tabell 12. De långa vokalerna *i, o, u, y*. Växlingen mellan olika slag av diftongerade, frikativerade och rena vokalljud s. 89
Tabell 13. De långa vokalerna *i, o, u, y*. Växlingen i uttal hos de enskilda vokalerna s. 90
Tabell 14. Infinitiv. Växlingen mellan apokoperade och icke-apokoperade former s. 95
Tabell 15. Nekningsordet *inte*. Växlingen mellan *itt/int* och *inte* s. 97
Tabell 16. Preteritum av verb tillhörande andra och tredje konjugationerna samt *veta*. Växlingen mellan apokoperade och icke-apokoperade former s. 100
Tabell 17. Preteritum av *skola*. Växlingen mellan *ska/sku* och *skulle* s. 104
Tabell 18. Preteritum av *hava* som huvudverb. Växlingen mellan *ha:/hadd* och *hadde* s. 106
Tabell 19. Preteritum av *hava* som hjälpverb. Växlingen mellan *(h)a* och *hadde* s. 110
Tabell 20. Pluralt adjektiv i predikativ ställning. Växlingen mellan apokoperade och icke-apokoperade former s. 114
Tabell 21. Klusilerna *k, p, t*. Växlingen mellan oaspirerade och aspirerade uttalsformer s. 116
Tabell 22. *l*-ljudet. Växlingen mellan kakuminalt *l* och dentalt *l* s. 120
Tabell 23. *ng*-ljudet. Växlingen mellan *gg/gq* och *g* s. 123
Tabell 24. *sj*-ljudet. Växlingen mellan främre *sj* och bakre *sj* s. 129
Tabell 25. *sj* före betonad vokal s. 130
Tabell 26. *sj* efter betonad vokal s. 131
Tabell 27. *sj* med närmaste vokal obetonad s. 132
Tabell 28. *tj*-ljudet. Växlingen mellan *tʃ/tʂ* och *ʃ* s. 136
Tabell 29. Bestämd form singularis av neutrala substantiv. Växlingen mellan *t*-lösa former och *t*-former s. 138
Tabell 30. Pluralis av svaga femininer. Växlingen mellan *-or* och *-er* s. 142
Tabell 31. Supinum av första och fjärde konjugationernas verb. Växlingen mellan *t*-lösa former och *t*-former s. 145
Tabell 32. Supinum av andra konjugationens verb. Växlingen mellan *t*-supiner och *i*-supiner s. 148
Tabell 33. Supinum av *vara*. Växlingen mellan *vari(t)* och *vart* s. 152
Tabell 34. Infinitivmärket. Växlingen mellan *ti, å* och *att* s. 155
Tabell 35. Preteritum av 'bliva'. Växlingen mellan *vortt, vart* och *blev* s. 158
Tabell 36. Räkneordet *en*. Växlingen mellan *e:n* och *enn* s. 161
Tabell 37. Pronomenet i tredje person singularis 'det'. Växlingen mellan *he* och *de* s. 165
Tabell 38. Pronomenet i tredje person pluralis 'de'. Växlingen mellan *di* och *dom* s. 169
Tabell 39. Dialektutjämningens förlopp s. 172
Tabell 40. Den sociala variationen. Medelprocenten riksspråksvarianter och mellansvenska varianter språkdragsvis hos äldre och yngre talare s. 180
Tabell 41. Den sociala variationen. Medelprocenten riksspråksvarianter och mellansvenska varianter språkdragsvis hos män och kvinnor s. 183
Tabell 42. Den sociala variationen. Medelprocenten riksspråksvarianter och mellansvenska varianter språkdragsvis hos tidiga och sena flyttare s. 184
Tabell 43. Genomsnittlig andel rena dialektdrag hos talare uppdelade efter ålder, kön och tidig eller sen flyttning s. 185
Tabell 44. Genomsnittlig andel mellansvenska drag hos talare uppdelade efter ålder, kön och tidig eller sen flyttning s. 186
Tabell 45. Genomsnittlig andel riksspråksdrag hos talare uppdelade efter ålder, kön och tidig eller sen flyttning s. 187
Tabell 46. Rangordning av talarna efter ålder vid flyttningen (FÅ). Samband med andelen dialektvarianter, mellansvenska varianter och riksspråksvarianter s. 190
Tabell 47. Rangordning av talarna efter antal år i Sverige (SÅ). Samband med andelen dialektvarianter, mellansvenska varianter och riksspråksvarianter s. 192
Tabell 48. Rangordning av talarna efter faktisk ålder vid undersökningstillfället (Å). Samband med andelen dialektvarianter, mellansvenska varianter och riksspråksvarianter s. 193
Tabell 49. Individsamband mellan tre tidsvariabler och tre språkmått s. 194
Tabell 50. Samband mellan användningen av dialekt, mellansvenska och riksspråk s. 196
Tabell 51. Fördelningen av d-, m-, r-, d/r-, d/m- och m/r- varianter i de enskilda talarnas språk s. 198
Tabell 52. Skalogram s. 206
---
FIGURFÖRTECKNING
Figur 1. Flyttningsrörelsen mellan Finland och Sverige enligt den svenska statistiken åren 1945–1981 s. 16
Figur 2. Utvandringen till Sverige från Närpes och Finland i promille av folkmängden åren 1950–1971 s. 34
Figur 3. Mötet mellan dialekt, mellansvenska och riksspråk. Språkartstillhörighet för de undersökta språkdragets olika varianter s. 56
Figur 4. Jämförelse mellan E 1 och E 2 med avseende på genomsnittlig andel d-varianter, m-varianter samt r- och m/r-varianter s. 62
Figur 5. Jämförelse mellan E 1 och E 2 med avseende på procentuell andel språkdragsvarianter s. 64–65
Figur 6. Dialektvarianternas förekomst i sju geografiskt avgränsade varieteter av svenska språket s. 177
Figur 7. Rangordning av talarna efter dialektindex s. 200
Figur 8. Rangordning av talarna efter mellansvenskhetsindex s. 201
Figur 9. Rangordning av talarna efter riksspråksindex s. 202
Figur 10. Språkbrukstriangel s. 203
Figur 11. Stegvis sammanslagning av variabler från skalogrammets aderton till en s. 212