Släkt- och hembygdsforskning

INNEHÅLL:
Innehållsförteckning s. 5
HEMBYGDSFORSKNING I HISTORISKT PERSPEKTIV s. 7
– Värend och hembygdsforskningens början s. 9
– Världsnamnet Linné s. 10
– Olaus Rudbeck och fornforskningen s. 10
– Dikt och verklighet hos bröderna Magnus s. 11
– Antikvitetskollegiet och fornminneslagen s. 13
– Riksarkivets tillkomst s. 13
– Frihetens och idékläckningens tid s. 14
– De första hembygdsbeskrivningarna s. 16
– Folklivsskildringar i Rousseaus efterföljd s. 17
– Utlänningarnas intryck från gustavianernas Sverige s. 17
– Romantiken och folkminnena s. 18
– Artur Hazelius' kamp mot kulturförstöringen s. 19
– Hazelius och Skansenprogrammet s. 21
– Fornminnesföreningarna s. 22
– Forsslunds Storgården och hembygdsrörelsens start s. 23
– Samfundet för hembygdsvård s. 24
– Hembygdsförening och hembygdsgård s. 25
– Hembygdsvårdens vita fläckar s. 25
– Länsmuseerna s. 26
– Hembygdsrörelsens nuläge s. 26
– Landsarkivens tillkomst s. 27
– Riksarkivet, Dova och folkrörelsearkiven s. 27
– Ett imponerande kulturbevakarnät s. 28
---
VAD HAR MEDELSVENSSONS I HISTORIEBÖCKERNA ATT GÖRA? s. 29
– Statsstyrd materialinsamling s. 30
– Bönder men fortfarande inte "folket" s. 30
– Historikerna blir fler och annorlunda s. 31
– Den moderne historikerns dilemma s. 32
– Hembygdsforskande och lokalhistoria s. 33
– Inget faktum är alltför trivialt för att bli undersökt s. 34
– Enskilda arkivinventeringar s. 34
– Problembarnet hembygdsarkivet s. 35
– Ett 400-årigt släktforskande s. 35
– Nyckeln till individens roll i historien s. 37
– Förlora inte fotfästet i tillvaron! s. 37
---
KÄLLMATERIALET s. 38
Vår äldsta kyrkobokföring s. 39
– Ministeriallängderna s. 39
– Husförhörslängderna s. 44
– Rotemansarkivet i Stockholm s. 46
– Juridiska och ekonomiska handlingar i kyrkoarkivet s. 46
– Protokollen i kyrkoarkivet s. 47
– Statistiska tabeller och sammandrag s. 48
– Militär folkbokföring s. 49
– Mantalslängderna s. 50
– Jordeböckerna s. 51
– Längderna till Älvsborgs lösen s. 52
– Domböckerna s. 53
– Bouppteckningar s. 54
– Kartor s. 55
– Landshövdingeberättelserna s. 56
– Hushållningssällskapens och provinsialläkarnas rapporter s. 56
– Enskilda arkiv s. 57
– Almanackor, dagböcker, brev och fotografier s. 58
– Föreningsarkiv s. 59
– Företagsarkiv s. 60
– Enskilda handlingar hos institutionerna s. 61
– Hembygdslitteraturen s. 61
– Viktiga arkivinstitutioner s. 62
---
PÅ JAKT EFTER FÖRFÄDERNA s. 65
Tryggheten på "den gamla goda tiden" s. 65
– Släktforskning, en väg ur rotlösheten s. 66
– Precisera forskningens ändamål! s. 66
– Bli bekant med källmaterialet! s. 67
– Källkritiken s. 67
– Släktforskningens utgångspunkt s. 69
– Sekretessbestämmelserna s. 70
– Första besöket på landsarkivet s. 70
– Arkivförteckningarna s. 71
– Kyrkoböcker i original och på mikrofilm s. 71
– Mikrofilmens fördelar och nackdelar s. 72
– Forskningens organisation s. 73
– Anor, anförskjutning och anförlust s. 73
– Antavla, ansedel och familjetabell s. 74
– Stamtavla och stamträd s. 75
– "Tyska stilen" och gammalstavning s. 77
– Patronymika och olika namnformer s. 79
– Soldatnamn och släktnamn s. 79
– Mysteriet Anders Olsson s. 80
– De besvärliga flyttningslängderna s. 81
– Att stupa på en oäkting s. 82
– Släktforskning i mantalslängderna s. 83
– Jordeböcker och domböcker s. 85
– Militärrullor och andra yrkesarkiv s. 86
– Glöm inte litteraturen! s. 88
---
HEMBYGDSFORSKNING AKTUELLARE ÄN NÅGONSIN s. 89
– Renässans för hembygdsrörelsen? s. 90
– Hembygdsforskningens allmänna karaktär s. 92
– Amatörer och "proffs" inom hembygdsforskningen s. 93
– Studiecirkelns organisation s. 94
– Fältarbetet läggs upp s. 95
– Intervjuer s. 96
– Att excerpera källmaterialet s. 97
– Intet faktum är ointressant s. 99
– Torpinventeringen s. 99
– Hembygdsforskaren och kartmaterialet s. 103
– Socknens yrkesprofil s. 104
– Vem ägde vad i bygden? s. 104
– Inventeringar av enskilda arkiv s. 105
– Arkivförteckning och arkivering s. 107
– Folkrörelseforskning s. 108
– Den gamla skolan s. 108
– Vad läste man? s. 109
– Lanthandeln s. 109
– En man ur folkdjupet fattar pennan s. 110
– Att presentera forskningsresultatet s. 111
– Den ständigt närvarande källkritiken s. 112
– Brev och dagböcker s. 114
– Källkritiken och tidningarna s. 114
---
DEN OKÄNDA SLÄKTEN s. 115**
– Rötter, ett amerikanskt modeord s. 115
– Boken som gjorde släktforskning populär s. 116
– Bindestrecks- i stället för smältdegels-amerikaner s. 117
– "Okända släkten" ur amerikanskt perspektiv s. 117
– Vad menas med "Stockholm, Jönköping och Kalmar"? s. 118 – Missvisande årtal och namn s. 118
– Carlson från Sacramento och kunglige Lundquist från Minnesota s. 119
– Genealogiska brobyggen över Atlanten s. 120
– Moberg och den okända släkten s. 121
– Emigrantens färd genom källmaterialet s. 122
– Svenskt källmaterial av officiell karaktär s. 123
– Utflyttningslängden och registreringen av utvandring till grannländerna s. 123
– Länsstyrelsernas passjournaler och passtvånget s. 125
– Summariska folkmängdsredogörelser s. 126
– Svenska skeppslistor s. 127
– Emigrantlistorna hos Flottans pensionskassa s. 128
– New Yorks passagerarlistor s. 128
– Amerikanska folkräkningar, census s. 130
– Adresskalendrar s. 132
– Svenskföreningarna i Amerika s. 132
– Föreningsarkiven s. 133
– De svenskamerikanska kyrkoarkiven s. 134
– Kyrkoböckernas tillförlitlighet s. 135
– U.S. naturalization records s. 137
– Vital statistics s. 137
– Fastighetsregister och jordeböcker s. 138
– Svenskamerikanska tidningar s. 139
– Svenskamerikanska böcker och bibliotek s. 140
– Amerikabrev s. 141
– Amerikadagböcker s. 142
– Amerikafotografier och tidningsnotiser s. 142
– Återvändarna s. 143
– Emigrantagenternas arkiv s. 144
– Privata arkiv i Amerika s. 144
– Sammanfattning av den individcentrerade emigrationsforskningen s. 145
– Från Brinkelid till Sunrise s. 147
– Guds detektiver s. 147
– Emigrationen som hembygdsforskning s. 148
– Registrering av socknens utvandrare s. 148
– Tidningsexcerpering, intervjuer och arkivinventering s. 149
– Att fortsätta forskningen i Amerika s. 149
– Emigrationsforskningens hjälpinstitutioner s. 150
---
Litteraturanvisningar s. 153
Register s. 155
Studieanvisningar s. 158