4. Den yngre Vasatiden. Svenska folket genom tiderna. Vårt lands kulturhistoria i skildringar och bild

INNEHÅLL:
Medarbetarna s. 9
Sverige under Gustav II Adolf och Kristina. Av Ingvar Andersson s. 11
De första regeringsåren, s. 12. — Samling och fortsatt expansion, s. 16. — Den stora organisationens tid, s. 21. — Sverige erövrar de preussiska hamnarna och tar ställning till den tyska frågan, s. 24. — Sverige ingriper i tyska kriget, s. 27. — Gustav II Adolfs sista månader, s. 34. — Drottning Kristinas förmyndare, s. 36. — Det tyska och det danska kriget, s. 40. — Drottning Kristina, s. 46. — Trettioåriga krigets slut. »Fredens problem», s. 49. — Riksdagen 1650, s. 54. — Kristinas tronavsägelse, s. 57. — Svenskarna vid Delaware, s. 60.
---
Folkuppfostran i kyrka och skola. Av Hjalmar Holmquist s.65
Konungen och hans rikskansler, s. 66. — Utbyggande av reformationsgrunden, s. 70. — Intolerans och tolerans; katoliker, kalvinister, ekumeniker, s. 72. — Folkkyrka och folktro; präster och sockenliv, s. 76. — Episkopatet och folkfostran. Kenicius, s. 84. — Stockholm och Norrland, s. 87. — Uppsala universitet, s. 90. — Den lägre folkundervisningen. Paulinus, s. 92. — Petrus Jonæ och folkpredikan, s. 97. — Frimodighet och erövrarhåg. Nya kyrkoledare, s. 98. — Rudbeckius. Skolväsendet, s. 102. — Rudbeckius' arbete för kyrkotukt och kyrkobokföring, s. 111. — Ny kraftutveckling och kyrklig expansion, s. 112. — Övergången till ett nytt skede, s. 114.
---
Kyrkan och folktron. Av Gunnar Granberg s. 119
---
Städerna blomstra upp. Av Gunnar Bolin s. 145
Handeln, s. 157. — Hantverket, s. 166. — Stadsbild och stadsliv under 1600-talet, s. 170.
---
Skråväsendet. Av Brynolf Hellner s. 197
Lärlingarna, s. 198. — Gesällskapen, s. 200. — Mästareämbetena. Organisation av de »sworno brödralag», s. 209. — Skråväsendets avigsidor. En friare näringslagstiftning tränger fram, s. 216.
---
Folket under fanorna. Av Einar Bensow s. 219
En stund med knektarna, s. 220. — Krigsfolk anskaffas, s. 222. — Fänika och fana, s. 226. — Att tjäna för penningar och kläde, s. 230. — Mönstring och exercis, s. 237. — Med pik och muskot, s. 240. — På krigsresan, s. 246. — I mot- och medgång, s. 250.
---
Faktorier och manufakturer. Den inhemska industrien börjar ta form. Av Heribert Seitz s. 253
Den begynnande stordriften, s. 254. — Krigsindustrien och faktorierna, s. 259. — Louis De Geer tar ledningen. Stordriften på frammarsch, s. 269. — Den övriga stortillverkningen, s. 275. — Glastillverkningen, s. 276. — Papper blir nödvändighetsvara, s. 283. — Mässingen, s. 284. — Klädet väves i Sverige. Stärkelse och socker börja framställas, s. 287.
---
Förbindelseleder inom landet och med utlandet. Av Gösta Berg s. 291
Landsvägar och fordon, s. 293. — Varutransport till lands och sjöss — Förbindelsernas utveckling. Postinrättningarna, s. 305.
---
Dräktmodet under 1600-talet. Av Karl Erik Steneberg s. 307
Målarna som modeskildrare, s. 309. — Från spanskt dräktmod till franskt, s. 312. — Ceremoniell prakt. Sociala gränser, s. 327.
---
Arkitektur i renässansens anda. Av Folke Holmér s. 337
De nya förebilderna, s. 344. — Baltisk-nordiska stilen, s. 350. — Grundplaner och interiörer, s. 356. — Nya bostadsvanor, s. 360. — Kyrkoarkitektur, s. 365.
---
Monumental stenhuggarkonst. Av Göran Axel-Nilsson s. 369
»Dhett låffl. steen- och bildthuggare embetet», s. 370. — Konsthantverk och standardvara, s. 374. — Frimästare och hovbildhuggare, s. 377. — Palatsskulptur, s. 381. — Dödens triumf, s. 385.
---
Vår östbaltiska kulturexpansion. Av Ragnar Liljedahl s. 389
---
Litteraturförteckning s. 401
Förteckning över färg- och djuptrycksplanscher, facsimilbilagor och folders s. 406
Förteckning över textillustrationerna jämte uppgifter om var de avbildade föremålen och konstverken befinna sig och varifrån bilderna erhållits s. 407
Rättelser och tillägg s. 413
---
Innehållsförteckning s. 414