
|
Sök !Klicka uppe till höger på "Text" (=typ av objekt) för att lista alla kompanierna. "Text" bör alltid vara aktiverad före en sökning. |
"Text" listar alla kompanierna.
Klicka sedan på det objekt under rubriken "Titel" för vilken du har intresse av att få fram mera detaljerad information.
I fältet "Sök!" kan sökord inskrivas, t.ex. för att hitta ett rusthåll som t.ex. "Abras" eller en soldat så som "Johan Bonde". Observera att "Text" bör också då redan vara markerad.
Forskningsresultat |
INNEHÅLL:
Medarbetarna s. 9
Riket och dess ledare. Av E. Lönnroth s. 11
Missionstiden, sid. 12. — Kyrkans inordnande i samhället. Rivaliserande konunga- och jarlaätter, sid. 15. — Sverige blir ett medeltida ståndssamhälle. Stormannaväldet, sid. 19. — Konungamakt och rådsmakt i kamp. Den tyska expansionen, sid. 26. — Den nordiska unionen och envåldet, sid. 34. — Rådet förverkligar sitt konstitutionella program, sid. 37. — Nya politiska makter. Förberedelser för ett nationellt konungadöme, sid. 44.
---
Från hedendom till kristendom. Av Erik Floderus s. 53
Ansgar och Birka, sid. 54. — Missionen blir framgångsrik, sid. 58. — Sigtuna grundlägges som kristet missionscentrum, sid. 61. — Runstenar och runristare, sid. 66. — Hedniskt och kristet gravskick, sid. 72. — De äldsta kyrkobyggnaderna, sid. 75.
---
Kyrkan och klosterväsendet. Av Erik Floderus s. 83
Kyrkobyggandets tid, sid. 84. — Kyrkan organiseras, sid. 86. — Prästerna, sid. 89. — Helgondyrkan, sid. 92. — Gudstjänstordningen. Kyrkan och folket, sid. 99. — Klosterväsendet, sid. 109. — Den heliga Birgitta och hennes orden, sid. 118.
---
En storhetstid för konst och konsthantverk.** Av Rune Norberg s. 129
Hur kyrkorna byggdes, sid. 136. — Borgar och köpmanshus, sid. 151. — Stenhuggarkonst. Dopfuntskulptur, sid. 155. — Träsnidarkonsten uppblomstrar, sid. 162. — Guldsmedskonsten uppmuntras, sid. 181. — Järnsmide, sid. 186. — Den utsmyckande målningskonsten, sid. 191. — Vävnader och bonader, sid. 209.
---
Studier och lärdom. Krönikor och folkvisor. Av Bror Olsson s. 217
Skolfester, sid. 219. — Sockengången, sid. 220. — Klosterskolor och domskolor, sid. 222. — Stadsskolor, sid. 226. — Folkbildning, sid. 228. — De utländska studieresorna, sid. 229. — Uppsala universitet, sid. 233. — Rimkrönikorna, sid. 236. — Folkvisorna, sid. 243.
---
Landskapslagar och rikslagstiftning. Av H. Munktell s. 249
Lagmannen, sid. 250. — Landskapslagar, sid. 252. — Stadsrätter, sid. 255. — De allmänna lagarna, sid. 256. — Lagarnas indelning, sid. 259. — Kristen rätt, sid. 260. — Kunglig rätt, sid. 266. — Rättens formalism, sid. 270. — Språket i lagarna, sid. 271. — Rätten som kulturfaktor, sid. 276.
---
Jordbruket under medeltiden. Av Manne Eriksson s. 279
Odlingens och bebyggelsens gång, sid. 279. — Vem var ägare till jorden under medeltiden?, sid. 284. — Skiftes- och ägoförhållanden, sid. 288. — Det medeltida jordbrukets arbetskraft, sid. 290. — Samarbetet i byn, sid. 291. — Spannmålsodlingen, sid. 293. — Boskapsskötseln, sid. 295. — Foderinsamlingen, sid. 296. — Djurens vård, sid. 297.
---
Städer och köpenskap i medeltidens Sverige. Av Adolf Schück s. 305
Stadsbildningen, sid. 306. — Stadssamhällets utveckling, sid. 314. — Den svenska genomsnittsstaden. Vardagsliv. Gillen, sid. 321. — Handel och marknader, sid. 324.
---
Vårt medeltida mynt.*Av N. L. Rasmusson s. 333
---
Järntillverkning och bergsbruk. Av Tom Söderberg s. 341
---
Folkliv och folktro. Av Ragnar Blomqvist s. 355
Bostäder, sid. 356. — Klädedräkt, sid. 368. — Beväpning, sid. 375. — Vardag och fest, sid. 384. — Folktro, sid. 388. — Trolldom och djävulstro, sid. 392.
---
Svensk bebyggelse östanhavs. Av Eirik Hornborg s. 395
Svenskarna få fast fot i Finland, sid. 396. — Kolonisation under statens skydd, sid. 402. — Svensk bondekultur kring Östersjön, sid. 407.
---
Litteraturförteckning s. 411
Förteckning över färg och djuptrycksplanscher, facsimilbilagor och folders s. 414
Förteckning över textillustrationer s. 417
Alfabetiskt personregister s. 423
Tillägg och rättelser s. 427
Innehållsförteckning s. 248